– Vi är ganska många som på olika sätt forskar kring terrorismen. Men fram tills nu har var och en arbetat på sitt håll. Dessutom får vi lägga ner för mycket tid på att försöka finna finansiering, säger Cahterine Blaya.
Hon är professor i utbildningsvetenskap vid universitetet Sophia Antipolis i Nice, och arbetar med en omfattande studie som försöker ge svaret på frågan om våldsamma budskap på internet kan utlösa reellt våld hos barn och ungdomar.
Det är svårt att avgöra om Frankrike satsar mer eller mindre på forskning kring terrorismen, i förhållande till andra länder, säger hon. Några forskare hörs i den allmänna debatten. Andra verkar mer i det tysta.
– Det kan bero på att vi är olika som individer, och att vissa universitet inte satsar tillräckligt på kommunikation.
60-tal nya projekt inom terrorism
Efterfrågan på vetenskapliga förklaringar om terrorismen har ökat i samband med de många attackerna i Frankrike. Det blev särskilt tydligt efter den stora attacken i Parisregionen i november 2015, när det stod klart att vem som helst var en möjlig måltavla.
Några dagar efteråt gick det statliga forskningsinstitutet CNRS:s chef Alain Fuchs ut med ett upprop och bad forskare att föreslå nya projekt inom området terrorism. Ett 60-tal projekt kunde ta del av ett extraanslag på åtta miljoner kronor. Nu ett år senare presenteras de första delresultaten. Catherine Blaya tillhör de utvalda.
– Det är bra. Men jag önskar att vi också skulle få mer långsiktiga anslag, säger hon.
Hennes kollegors projekt berör vitt skilda områden: de handlar om allt från radikaliseringsprocessen, till befolkningens reaktioner på attentaten och hur man ska kunna stå emot kemiska attacker.
CNRS:s ledning har också insett att värdefulla forskningsresultat från tidigare år inte har lett till konkreta samhällsförändringar. Institutet har därför bland annat lanserat en ny sajt där allmänheten och beslutsfattare kan följa projekt som berör terrorismen.
