158 allvarliga attacker mot akademiker i år

Olika typer av attacker mot akademiker ökar globalt.
– Det är en mycket oroande utveckling, säger Helena Lindholm, samordnare för svenska sektionen av Scholars at Risk, SAR.

Rapporten Free to Think 2016 från SAR berättar om 158 attacker i 35 länder. Det inne­fattar 40 mördade eller försvunna akademiker och många som blivit åtalade, fängslade eller avskedade.

Den värsta enskilda attacken utfördes av talibaner i norra Pakistan där de dödade 22 och skadade ytterligare 19 personer. Rapporten tar särskilt upp situationen i Egypten och Turkiet.
– Det är djupt bekymmersamt. Exempelvis har akademiker från Turkiet som via SAR söker en möjlighet till fristad ökat kraftigt bara sedan i somras. Jag har personligen fått ett stort antal förfrågningar från turkiska akademiker som desperat söker hjälp, säger prorektor Helena Lindholm vid Göteborgs universitet, som samordnar den svenska sektionen av SAR.

Helena Lindholm knyter ihop terrordåd och auktoritära regimers förtryck av akademiker med en ökande trend av populism och anti-intellektualism i Europa och USA.

Ifrågasättande av forskning
– Man ska förvisso akta sig för att förenkla och dra för långtgående slutsatser, men det går att definiera en global reaktion mot öppenhet och globalisering som tar sig uttryck i reaktiva tendenser och ett öppet ifrågasättande av forskning och vetenskapliga rön.

Helena Lindholm urskiljer ett antal faktorer bakom varför akademiker och akademiska institutioner är utsatta:
• Skolor och universitetsbyggnader är ofta öppna byggnader och lätta mål för terrorister.
• Staters repression mot universitet och enskilda akademiker handlar om att hindra politisk aktivism, dialog och debatt.
• Attacker mot högre utbildning är också ett försök för stater och terrororganisationer att kontrollera kunskap och det som hålls för sant.

Högskolan har en viktig uppgift
Helena Lindholm ser en viktig uppgift för högskolesektorn att motverka odemokratiska tendenser.
– Det handlar om att påverka attityder genom att i våra utbildningar inkludera mer om demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Globalt kan akademiker och lärosäten i Europa bidra genom exempelvis SAR, men också genom att ständigt aktualisera frågan i våra internationella kontakter. Men det finns inga ”quick fixes” eller lätta svar.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Politik, Utland