Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Försenade uppehållstillstånd utestänger utländska studenter

Tusentals internationella studenter kunde inte komma till sin terminsstart i höstas på grund av försenade uppehållstillstånd. Det har lett till avhopp, återbetalningskrav och risken att en hel uppdragsutbildning måste ställas in. Frågan har nu nått regeringen.

1 december, 2016
Kajsa Skarsgård

Var är mina studenter? Det frågade sig en lektor på ett internationellt masterprogram när höstterminen började och bara fyra studenter dök upp. På lärosäten runt om i Sverige ställdes samma fråga.
Den 6 september kom svaret från Migrationsverket.
6 611 ärenden om uppehållstillstånd för utomeuropeiska studenter var fortfarande öppna, med en median kötid på 77 dagar.
Under hösten har Migrationsverket tillsatt extra resurser för att skynda på handläggningen, men i slutet av november hade ännu inte alla sökande fått ett besked.

På grund av förseningarna har studenter hoppat av sina planerade utbildningar och krävt tillbaka studieavgifterna. Andra har förlorat sina studieplatser för att de missade lärosätets sista datum för registrering, vilket i sin tur lett till att deras ansökningar om uppehållstillstånd avslogs – ett moment 22.
Tina Murray är internationell strateg vid KTH och den som för Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF:s, räkning haft kontakt med Migrationsverket under hösten. Hon betecknar läget som mycket allvarligt.

Sveriges anseende hotat
För lärosäten och de drabbade studenterna har förseningarna blivit dyrköpta, i såväl kronor som förlorade möjligheter.
– Vi lärosäten har jobbat väldigt hårt för att komma igen efter det att vi tappade cirka 80 procent av de utomeuropeiska studenterna när studieavgifterna infördes. Ett rykte om att Migrationsverkets långa handläggningstid riskerar att hindra dig från att komma i tid till studierna i Sverige kan spridas snabbt och rasera det goda anseende vi har byggt upp, säger Tina Murray.

På en fråga hon ställde till Migrationsverket i våras fick hon till svar att flyktingmottagandet inte skulle påverka handläggningen av ansökningar för studier. När förseningarna blev uppenbara på lärosätena förklarade Migrationsverket att det fått in 1 000 fler ansökningar i år jämfört med förra året, samtidigt som handläggningstakten minskat något.

Två myndigheter – två olika beslut
Migrationsverket menar också att det funnits indikationer på tveksamma studieavsikter och har därför inlett betydligt fler särskilda utredningar än tidigare. Det innebär att ärendet skickas till en utlandsmyndighet där studenten kallas till intervju.
En del studenter inte har fått intervjutid förrän efter terminsstart. Flera avslag har också väckt frågor om det motsägelsefulla mellan två olika myndigheters regelverk och beslut.
I sin ansökan om studier i Sverige får man göra fyra olika val. Men om man har gjort ett spretigt val kan Migrationsverket sedan tolka det som bristande studieavsikt.

Blir man antagen till en utbildning har man uppnått språkkraven som lärosätet ställer.
Men Migrationsverket kan sedan avslå en ansökan med motiveringen att personen inte har tillräckliga språkkunskaper.
– Om Migrationsverket ska granska våra beslut har vi ett systemfel och då behövs det en politisk viljeyttring att se över regelverk och processer för att få en synkronisering i besluten, säger Tina Murray.

”Oförutsägbar handläggning”
Lärosäten kritiserar också Migrationsverket för oförutsägbar handläggning.
Magdalena Lee Sundqvist, chef på enheten som ansvarar för studentärenden, svarar att Migrationsverkets bedömning av studieavsikt utgår från en sammantagen bedömning av allt från personens studieplaner och ekonomiska situation till tidigare studier hemma och i utlandet, liksom framtidsplaner.

Av det ökade antalet särskilda utredningar har ett stort antal lett till avslag. Vissa har överklagats.
Ett fall är rör en indisk masterstudent vid KTH som tack vare goda studieprestationer fick ett stipendium för att täcka det sista läsårets studieavgifter. Men han fick avslag på sin ansökan om förlängt uppehållstillstånd på grund av att finansieringen för hans uppehälle fanns på ett bankkonto hans pappa hade tillgång till, i stället för på hans eget konto. Enligt Tina Murray handlar det om oförståelse för den indiska bankkontexten och familjekulturen.

Doktorander har också blivit hindrade i sitt arbete för att de inte fått lämna Sverige under de långa handläggningstiderna och därmed inte kunnat delta i internationella möten och konferenser.

Uppdragsutbildning riskerar ställas in
Vid Malmö högskola har en hel odontologiutbildning, som görs på uppdrag av Saudiarabiens och Kuwaits hälsoministerium, fått skjutas upp. Först i oktober kom studenternas tillståndsprocesser igång, trots att ansökningarna skickades in så tidigt som i februari.
Hittills har fem odontologstudenter hoppat av. Det innebär ett intäktsbortfall på sju miljoner kronor. Tvingas utbildningen ställas in förlorar Malmö högskola 37 miljoner kronor över fyra år, förtroendekapitalet oräknat.

”Regeringen måste ta ansvar”
Både studenter och lärosäten vittnar om att de inte har informerats om förseningarna och om svårigheter att komma i kontakt med Migrationsverket.
Magdalena Lee Sundqvist säger att hon förstår frustrationen och att alla nu försöker bidra till en snabbare process. Migrationsverket har sett över rutiner, skapat fler kontaktvägar och förbättrar informationen på hemsidan löpande.

Magdalena Lee Sundqvist tycker att lärosätena i sin tur kan bli mer tillgängliga under sommaren och ännu snabbare skicka sina antagningsbesked.
– Jag tycker att vi har en bra dialog och att det finns bra utvecklingsidéer från alla berörda parter, säger hon.

Under hösten har representanter för SUHF och Migrationsverket träffats för att diskutera hur sådana här kriser ska undvikas i framtiden. Tina Murray menar att diskussionerna är konstruktiva men att det inte är tillräckligt.
– Vi försöker reda ut det här på tjänstemannanivå och på rektorsnivå, men vi behöver också att regeringen tar ett ansvar för att lösa dessa problem, säger hon.

Frågan diskuteras i riksdagen
Den 25 november diskuterades frågan i en interpellationsdebatt initierad av Fredrik Christensson (C).
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) svarade för regeringen att den kommer att ställa krav på Migrationsverket att redan under 2017 ”uppnå betydande produktivitetsökningar och kortare handläggningstider”.
Han menar att förseningarna inte beror på byråkrati och administration utan på effekterna av fjolårets stora flyktingmottagande – en bild som inte riktigt stämmer överens med lärosätenas erfarenheter eller den förklaring de fått av Migrationsverket.

När Fredrik Christensson under debatten lyfte behovet av regeländringar svarade Morgan Johansson mest med åtgärder för att effektivisera handläggningen. Men han uteslöt inte att ”något ytterligare behöver göras vad gäller samarbetet mellan lärosätena och Migrationsverket”.

Kajsa Skarsgård

Perioden januari–augusti fick Migrationsverket in 16 709 ansökningar om uppehållstillstånd för studier i Sverige, en ökning med åtta procentenheter jämfört med 2015. I början av september hade Migrationsverket avgjort fem procent färre ärenden än året innan.

 

6 611 ärenden var då öppna med en median kötid om 77 dagar. 2 867 av ärendena var förstagångansökningar och 3 724 förlängningsansökningar. Flest drabbade kom från Kina, Indien, Pakistan, Iran och Bangladesh.

 

Källa: Migrationsverket

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023