Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Basanslagen kvar på samma nivå till 2020

Analyserna i forskningsproppen är ofta bra, men det finns ett glapp mellan vad som sägs och vad regeringen verkligen tänker göra. Det menar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa, som hade velat se mer konkreta åtgärder som klara besked om karriärvägar.

1 december, 2016
MarieLouise Samuelsson
Helene Hellmark Knutsson
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, presenterar forskningspropositionen vid en presskonferens på SciLifeLab. Foto: Regeringskansliet
  • Basanslagen förses med bruksanvisning, för att motsvara regeringens ”stora förväntningar” på universitet och högskolor.
  • Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att ta fram ännu ett kvalitetssäkringssystem, den här gången för forskning.

Det är några nyheter i regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft.
Andra frågor däremot, som karriärsystemet och nationella riktlinjer för open access bereds fortfarande inom regeringskansliet.

– Analyserna i proppen och ministerns argumentation är ofta bra, och det verkar som att regeringen har gjort en till stora delar korrekt problembeskrivning, men det finns ett glapp mellan det som sägs och vad regeringen verkligen tänker göra.
Det menar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa efter att minister Helene Hellmark Knutsson i måndags lagt fram proppen, först hos SciLifeLab, därefter hos Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Ett av dessa ”glapp” handlar om karriärvägar, där Karin Åmossa kan konstatera att forskningsproppen inte innebär något mer handfast än att det är regeringens uppfattning att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att främja unga forskares möjlighet till meritering genom attraktiva och enhetliga karriärvägar. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
– Det är svårbegripligt att regeringen fortfarande väntar, trots att Forskarkarriärutredningen som presenterades i mars redan är remissbehandlad och trots att det finns en blocköverskridande samsyn i den här frågan.

Karin Åmossa hade också önskat mer konkreta förslag på åtgärder än att regeringen ska ge en relevant myndighet i uppdrag att regelbundet följa upp stipendiefinansierade doktorander, meriteringsanställningar, visstidsanställningar och mobiliteten i högskolan. Detta för att regeringen och lärosätena ska ha underlag inför eventuella framtida överväganden om behov av åtgärder”.

Betydligt mer bråttom har regeringen med införandet av ”samverkan” som indikator för tilldelning av resurser, en indikator som blir jämbördig med de nu gällande kvalitetsindikatorerna citeringar och publicering.

Till regeringens forskningspolitik hör införandet av ett helt nytt system för styrning och resurstilldelning. En utredning ska tillsättas under 2017, medan själva systemet kan införas tidigast 2020.
I propositionstexten motiveras behovet av ett nytt system, bland annat genom en hänvisning till det nuvarande som präglas av ”mycket långtgående decentralisering”. Visserligen har regeringen ”stor tillit till lärosätenas egen förmåga och ansvarstagande”, men påpekar att genomförandet av högskole- och forskningspolitiken i vissa fall i alltför stor utsträckning lämnas till respektive universitet och högskola.

Men om sektorn får vänta till 2020 på nytt tilldelningssystem så kommer alltså samverkansindikatorn att gälla tidigare. Regeringen kommer då att använda de bedömningar av samverkan med det omgivande samhället som tagits fram av Vinnova, myndigheten kommer också under 2017 att få i uppdrag att utvärdera lärosätenas samverkan.

Också UKÄ kommer att få ett nytt uppdrag, med ansvar inte bara för kvalitetssäkring av högre utbildning, utan också för forskning. Att just UKÄ med sin hittillsvarande inriktning på högre utbildning också ska ta sig an forskningskvalitet är, enligt regeringen, att få ett mer sammanhållet ansvar för kvalitetssäkring.

Propositionens credo är otvivelaktigt ”samverkan”, medan det som fick mest genomslag i nyhetsmedierna och som Helene Hellmark Knutsson också framhöll var basanslagshöjningen. Nu är ju visserligen höjningen med 1,3 miljarder ingen nyhet, då den fanns med i höstens budgetproposition, en höjning som SULF som bekant (se Universitetsläraren 22 september) ser som högst otillräcklig.

SULF:s ordförande Mats Ericson upprepade med anledning av den framlagda proppen kritiken i en debattartikel på SvD Brännpunkt: Regeringen satsar 1,3 miljarder på ökade basanslag men samtidigt drygt 1,5 miljarder på andra forskningsfinansiärer och utförare. För den fria forskningen hade det varit bättre om regeringen hade gjort tvärtom och faktiskt på allvar prioriterat basanslagen.

– I stället för en höjd andel handlar det om att vidmakthålla att de direkta anslagen till universitet och högskolor också i fortsättningen kommer att utgöra 43 procent i statens budget för forskning, tillägger Karin Åmossa som har räknat på hur budgetutfallet kommer att bli de närmaste åren.
– Det blir inte någon gång mer än de 43 procent som gäller nu, år 2020 är det fortfarande 43 procent och nästa år blir det till och med en lite lägre procentandel.

Åmossa är vidare överraskad över den långa lista av motprestationer som universitet och högskolor förväntas leverera med hänvisning till ”ökade forskningsresurser”.
Bland annat ska jämställdheten öka, sambandet mellan forskning och utbildning stärkas, de bästa forskarna rekryteras.
Lärosätena ska också ta ökat ansvar för forskningsinfrastruktur, delta i och medfinansiera större EU-program, ta ett helhetsansvar för forskarutbildning och för forskares karriärvägar.
Lärosätena ska även utveckla sin samverkan med det omgivande samhället och verka för nyttiggörande av forskning.
– Det är tveksamt om motprestationerna står i proportion till en anslagshöjning som 2017 bara innebär 15 miljoner, säger Karin Åmossa.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023