Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Prioritera forskning om att organisera för hälsa i arbetet

Organisationsforskning om och för bra arbetsplatser faller mellan stolarna. Det hävdar sex forskare inom olika ämnen, som nu föreslår en rad övergripande förändringar. Bland annat ett eget forskningsråd för arbetslivsforskning.

28 november, 2016
Åke Sandberg, John Sjöström, Carl Hult, Gesa Praetorius, Åke Walldius, Cecilia Österman

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Forskning om arbete, miljö och organisation är i stöpsleven: Höstens budget- och kommande forskningsproposition, en pågående utredning om ett nationellt centrum för arbetsmiljöområdet samt forskningsrådet Fortes utvärdering av forskning om arbetsorganisation.

Utan att i detalj kommentera dessa initiativ efterlyser vi här framtidssatsningar på forskning som visar hur arbeten kan utformas som tar tillvara anställdas kompetens och arbetsförmåga samt bidrar till konkurrenskraft och till individens utveckling, i stället för att skapa ohälsa.

Att utveckla hållbara arbeten och arbetsplatser är en viktig samhällelig utmaning som kräver bred och djup kunskap. Den arbetsorganisatoriska forskningen har dock rustats ner de senaste tio åren. Kunskapsstödet till arbetsplatserna gällande utformning av goda arbeten har försvagats. I stället har frågor om individ, hälsa, vård, medicin fått dominera. Dessa perspektiv har gett väsentliga bidrag till kunskap om utveckling av individens hälsa i arbetet.

Dominansen har dock skett på bekostnad arbetsorganisatorisk och samhällsvetenskaplig forskning om grundorsaker till individernas medicinska och psykosociala problem och hur orsaksmönstren proaktivt kan brytas och undvikas; i det senare har även ingenjörsvetenskaper en viktig roll, liksom flervetenskaplig forskning med systemperspektiv.

Ett exempel: Företagshälsovården ska utgöra en expertresurs som med vetenskaplig utgångspunkt ska bidra till hälsa i arbetslivet. Men om företagshälsovården ska bli mer än vård i efterhand och främjande av individhälsa på arbetsplatserna krävs forskningsunderlag för att kunna bidra till utformningen av arbetsmetoder, teknisk utrustning och organisering av arbetet, i enlighet med arbetsmiljölagen: ”förebygga och undanröja hälsorisker”.

Forte är en tung finansiär av arbetslivs- och arbetsmiljöforskning. Dominansen för medicinska och individinriktade perspektiv vid Forte hänger troligen delvis samman med att rådet sorterar under socialdepartement där problem tenderar att ses som en fråga om hälsa och vård. Det avspeglar sig också i kompetensprofilen i Fortes organisation.

Innovationsmyndigheten Vinnova har medel för förändringsorienterad forskning, men då främst affärs- och teknikutveckling. Under Vinnovas första tio år fick dock forskning om teknik och organisation i arbetslivet ett betydande stöd.

Sammantaget faller organisationsforskning om och för bra arbetsplatser mellan stolarna. Forskningsråd och universitet har inte förmått att av egen kraft organisera en stark, flervetenskaplig och långsiktig forskning om samhällsutmaningar på arbetslivsområdet.

AFA Försäkring, som arbetsmarknadens parter råder över, finansierar dock sådan forskning vars främsta syfte är att komma arbetsplatserna till godo. Ohälsa på grund av arbetet leder, som bekant, till avsevärda kostnader för samhället, varför det vore rimligt att också de statliga forskningsråden, bidrog till sådan kunskapsförsörjning.

Tecken finns, som Sverker Sörlin framhåller i den aktuella antologin På jakt efter framtidens arbete. Utmaningar i arbetsorganisering och forskning (Tankesmedjan Tiden) på ett forskningspolitiskt regimskifte med förening mellan vetenskaplig och samhällelig relevans genom satsningar på långsiktiga program riktade mot stora samhällsutmaningar och inom sådana ramar en flervetenskaplig forskning med utrymme för både nyfikenhetsstyrd och tillämpningsorienterad forskning..

Det är välkommet att regeringen enligt budgetpropositionen nu avser tillföra ytterligare resurser till arbetslivsforskning. De har jämfört med för tio år sedan minskat med ett par hundra miljoner. I propositionen, liksom i direktiven till utredningen om ett nytt centrum, betonas särskilt målet att förebygga ohälsa. Detta är ett vitt begrepp som ibland får innefatta till exempel mätningar av belastning på individer, och åtgärder som friskvård och annat hälsofrämjande. Det är gott nog, men det som är underförsörjt är forskning om förebyggande i egentlig mening genom analys av och utveckling av arbetsorganisation och produktion.

Ett alternativ vore att bryta ut arbetslivsforskningen till ett eget forskningsråd med medel omdisponerade från Vinnova och Forte. En annan möjlighet vore en omdaning av Forte med även arbetsmarknads- och näringsdepartementen som ansvariga och en stärkt samhällsvetenskaplig och arbetslivskompetens i fondens ledning och organisation. Där finns stora utmaningar för forskningen, men bland de samhällsutmaningar som i budgetpropositionen får särskilda medel finns inte arbetslivet med.

För samordning av forskningsområdet kan det nya nationella centret för arbetsmiljöområdet svara, en lämpligare kandidat än Forte. Centrets uppgift avses i övrigt bli dels analys och förmedling av kunskap och kunskapsbehov, dels utvärdering. Utvärdering av arbetsmiljö- och arbetslivspolitik kan bli ett komplement till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Det bör liksom i IFAU:s fall handla om policyanalys av nytta för regering och organisationer, men i arbetsmiljöfallet även om kunskap av direkt nytta på arbetsplatserna, för företag, fackklubbar och företagshälsovård. I direkt samspel med människor på arbetsplatser ställs särskilda krav på kvalitativ kunskap och på interaktion i kunskapsutvecklingen och -förmedlingen.

Det är angeläget att centret placeras så att samhällsvetenskapliga och arbetsorganisatoriska perspektiv stärks i en fler­vetenskaplig miljö. Över hundra forskare – däribland Fortes tre tidigare chefer – undertecknade i vintras ett upprop med grund i farhågor för marginalisering av samhällsvetenskaperna i forskningen.

En radikal nyinriktning av forskningen behövs. Som vi framhållit krävs på sikt förändringar i forskningens finansiering och samordning och av kunskapsförmedling.

Även nysatsningar på arrangemang för forskningens utförande krävs. Mycket långsiktiga programsatsningar där universitet och forskningsinstitut kan söka medel för att forska om samhällsutmaningar på arbetslivsområdet är en möjlighet. Nya flervetenskapliga universitetsämnen eller institut är en annan av särskild vikt, till exempel för att kunna härbärgera en arbetsplatsdatabas. En möjlighet vore att det nya nationella centret fick resurser för sådana permanenta uppgifter.

Hela detta problemkomplex är värt en gedigen utredning i en bred social process med forskningsvärld, myndigheter, arbetsmarknadsparter, folk­rörelser och civilsamhälle.

Fotnot I slutet av november publiceras boken På jakt efter framtidens arbete. Utmaningar i arbetsorganisering och forskning av Tankesmedjan Tiden. Tre av artikelförfattarna är bland bokens 27 bidragsgivare.

Åke Sandberg
Forskar om arbetsorganisation och management. Civilekonom, docent i sociologi, prof.em., Stockholms universitet

John Sjöström
Forskar om arbetsmiljöstyrning och arbetsmiljöarbete. Fil.dr i teknik och social förändring från Linköpings universitet

Carl Hult
Forskar om arbetsmiljö och arbets­relaterade attityder. Fil.dr i sociologi, professor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet

Gesa Praetorius
Forskar om arbetsmiljö och resilience. Fil.dr i sjöfart och marin teknik, postdoktor vid Linnéuniversitetet

Åke Walldius
Forskar om arbetsorganisation och digital arbetsmiljö. Docent i människa-datorinteraktion, KTH

Cecilia Österman
Forskar på arbetsmiljöarbete och arbetsplatsutformning. Tekn.dr i sjöfartsvetenskap, Linnéuniversitetet

Åke Sandberg, John Sjöström, Carl Hult, Gesa Praetorius, Åke Walldius, Cecilia Österman

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023