UKÄ har för första gången publicerat ämnesuppdelad statistik över doktorander och doktorsexamina för perioden 1973 till och med 2014. Sifforna visar att det totalt har varit en kraftig ökning, från 709 examina 1973 till 2 835 år 2015.
– Den stora förändringen kan man se i samband med forskarutbildningsreformen 1998 som gjorde att det blev betydligt fler doktorsexamina, säger Ingrid Pettersson.
Bakgrunden var att regeringen gjorde bedömningen att det behövdes fler forskarutbildade i Sverige. Reformen syftade både till att öka antalet disputerade och till att effektivisera forskarutbildningen, det vill säga öka genomströmningen.
Mängden nybörjare och examina varierar påfallande mellan åren. Antalet avlagda doktorsexamina påverkas bland annat av inflödet av nybörjare några år tidigare. Att antalet doktorandnybörjarna blev fler under perioden 2008–2010 är till exempel en förklaring till att antalet doktorsexamina ökade mellan 2013 och 2014.
Flest doktorsexamina inom medicin och hälsovetenskap
De långsiktiga trenderna är tydliga. Under nästan hela perioden har flest doktorsexamina avlagts inom medicin och hälsovetenskap, de har under perioden ökat fem gånger. Antalet doktorsexamina inom teknik har ökat mest, sex gånger, medan antalet inom samhällsvetenskap har ökat nästan fem gånger och naturvetenskap tre gånger.
Lantbruksvetenskap har legat på en ganska konstant låg nivå under hela perioden. Humaniora skiljer ut sig, genom en negativ utveckling de senaste tolv åren. 2003 var antalet doktorsexamina inom humaniora som flest, 286, sedan dess har trenden varit nedåtgående, med nästan en halvering till 153 examina 2015.
En titt på den långsiktiga relativa fördelningen av doktorsexamina ger en tydlig bild av tappet för humaniora. 1973 hade humaniora 14 procent att det totala antalet doktorsexamina. 2015 hade andelen sjunkit till fem procent, en minskning med nästan två tredjedelar.
– UKÄ har inte gjort någon analys av orsaken till minskningen, men det skulle vara intressant att titta närmare på det, säger Ingrid Pettersson.
I den könsmässiga fördelningen av andelen doktorander har det skett mycket sedan 1973. Då utgjorde kvinnor 21 procent av doktoranderna och bara tolv procent av dem som tog examen. Från år 1995 har könsfördelningen bland doktoranderna legat inom det så kallade jämställdhetsintervallet 40–60, om man ser till forskarutbildningen som helhet.
När det gäller andelen examina dröjde det till 2001 innan man kom upp i samma intervall och i dag är andelen kvinnor som tar forskarexamen i princip 50 procent, med vissa variationer mellan åren.
