– Turerna kring hur nästa rektor ska rekryteras och ifrågasättandet av kollegialiteten har fört det goda med sig att vi har fått tillfälle att lyfta fram det som är viktigt, att det kollegiala beslutsfattandet är det som bäst gynnar kvalitet i forskning och undervisning.
Det säger Kirsi Höglund, ordförande för SULF vid Uppsala universitet inför att förslaget till hur universitetets rektor ska rekryteras går på intern remiss, då också SULF formellt ska ta ställning.
Bakgrunden till den nu aktuella remissrundan och till att den återkommande kritiken mot konsistoriets ordförande Carola Lemne aktualiserats är att hon i september föreslog att konsistoriet skulle få ökad makt över rektorsrekryteringsprocessen, medan anställdas och studenters inflytande skulle reduceras.
Lemne anklagades för kuppförsök
Förslaget väckte som bekant omfattande uppmärksamhet och utlöste skarp kritik och protester, flera debattörer menade att Carola Lemne, som också är vd för Svenskt Näringsliv, försökt genomföra en kupp. Genom att kratta för en mer affärsmässig rektor skulle näringslivet lättare kunna dra nytta av universitetets forskning och resurser.
”Kupp-scenariot” stärktes av att Svenskt Näringslivs forskningsberedning några dagar senare publicerade sig på DN Debatt , där man bland annat efterlyste en mindre transparent process kring tillsättning av rektorer och menade att kollegialt inflytande medverkar till att sittande rektorer vid svenska lärosäten är för svaga och svåra att avsätta, om de inte ”levererar”.
Kritiken tilltog, i mediedebatten deltog förutom professorer, studenter och fackliga representanter också sex av Uppsala universitets tidigare rektorer och pro-rektorer som framhöll vikten av att tillsättningen av rektor förankras i kollegiet.
Reaktionen från konsistoriets sida blev att ge universitetsdirektör Katarina Bjelke i uppdrag att ta fram ett nytt förslag, som tog hänsyn till de synpunkter som kommit fram. Vid konsistoriets möte i slutet av oktober beslutades att det förslag som Bjelke tagit fram skulle gå på remiss och i stället för två hörandeförsamlingar som Lemne ville se blir det en, där 33 lärare, 18 studenter och 14 ledamöter från personalorganisationerna ska ingå.
Rekryteringsgruppen ska fortfarande bestå av åtta personer, men lärarrepresentanterna blir tre i stället för två (som i Lemnes förslag). Rekryteringsgruppen får också föreslå rekryteringsfirma, medan Lemne ville att universitetsdirektören skulle göra det, tillsammans med konsistoriets ordförande och vice ordförande.
Anställda och studenter får inflytande
Efter sammanvägning av remissvaren ska konsistoriet ta ställning och om inget oförutsett händer fatta beslut den 14 december.
– Nu ser det ut att bli en rekryteringsprocess som i stort ser ut som vid förra rektorsvalet, med fortsatt inflytande för anställda och studenter, konstaterar Kirsi Höglund, som är nöjd med utvecklingen.
– Vi kräver inte Carola Lemnes avgång, däremot hoppas vi att regeringen när de nästa gång ska välja ordförande för konsistoriet väljer någon som inte företräder en lobbyorganisation som Svenskt Näringsliv.
– När vi kritiserar Lemne är det viktigt att betona att vi inte har något emot en ordförande som är verksam i näringslivet, Hans Dalborg som var styrelseordförande i Nordea var utmärkt som ordförande i konsistoriet. Men det är något helt annat att som Lemne vara vd i en lobbyorganisation, säger Kirsi Höglund.
Vad gäller tillsättning av rektor har hittills alla Uppsala universitets rektorer fått fortsatt förtroende, antingen automatiskt eller genom en valprocess. Nuvarande rektor Eva Åkesson har sagt att hon står till verksamhetens förfogande om verksamheten skulle välja att omförordna henne. Kirsi Höglund ser det som en fördel att det blir en valprocess och omförordnandet inte sker automatiskt.
– Mot bakgrund av den turbulens som var i universitetsledningen 2014, så är det viktigt för Eva Åkesson att veta om hon har verksamhetens förtroende.
