Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

De examinerar med hjälp av simulatorer

Det är en utmaning att bedöma vad studenterna lär sig med simulatorer. Därför tar lärare och doktorander vid Chalmers hjälp av pedagogikforskare vid Göteborgs universitet för att utveckla examinationen.

30 september, 2016
Per-Olof Eliasson
Hans Rystedt
Simulering av maskinrum. Olle Lindmark, tekniklektor vid Chalmers, visar en del av en cylindertopp i en tredimensionell visualisering.

Institutionen för sjöfart och marin teknik vid Chalmers har under lång tid använt simulatorer för utbildning i navigation, lasthantering, radio och maskinrumsteknik. Simulatorer används också för utbildning i exempelvis sjukvård, flyg och kärnkraftsteknik.
– Det har visat sig ganska svårt att bekräfta att studenterna lär sig ”rätt” saker, eller vad de har skaffat sig för färdighet med hjälp av simulatorer, säger Olle Lindmark, tekniklektor vid Chalmers tekniska högskola.

Därför har man skapat ett projekt tillsammans med pedagogikforskare vid Göteborgs universitet om hur man bedömer professionell färdighet i simulatorer.
– Strömningarna som finns inom pedagogik i dagsläget är till viss del att man vill minska lärarens betydelse, säger Olle Lindmark som menar att det är en trend att försöka automatisera examinationen och man sneglar på distansutbildning och lärplattformar där lärarens roll är mindre.
– Men vi har kunnat visa att medan man väl kan bedöma teknisk färdighet med hjälp av automatiska system, krävs det för omdömesfrågor och mer övergripande bedömning att en erfaren instruktör är med och examinerar.

Kvalitetssäkra likartad bedömning
Vid tentamen av simulator­baserad utbildning på Institutionen för sjöfart och marin teknik sker i praktiken en form av uppkörning då en eller två provförrättare sitter med och bedömer om studenten klarar de parametrar hen ska klara för att få den typ av behörighet utbildningen leder till.
Examinatorerna sitter inte i samma rum som studenten utan övervakar via skärm, mikrofon och kameror.
Då uppstår problemet att det blir en delvis subjektiv examination och frågan är hur man kvalitetssäkrar så att alla studenter får en likartad bedömning.
– Det är något som det här projektet fokuserar mycket på, vilka verktyg och beslutsstöd som lärarna har som stöd i bedömningen, säger Olle Lindmark.

Projektet kommer att fortsätta två år till.

Per-Olof Eliasson
Hans Rystedt
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv