Annika Pohl blev invald vid starten 2011.
– Fem år får man vara med, sedan är det dags för nytt blod, säger hon och tillägger att hon känner ett visst tomrum nu och inte riktigt vet var hon ska hitta ett liknande forum där hon kan påverka forskningsvärlden så som hon kunnat göra genom Sveriges unga akademi, SUA.
Forskarmöten med gymnasieelever
2011 var det Kungliga vetenskapsakademien som valde ledamöterna till SUA, sedan dess har SUA tagit över invalsprocessen.
För Annika Pohl har SUA betytt mycket både för forskningen och för engagemanget i forskningspolitiken. Från början satt hon med i SUA:s grupp som jobbade med just forskningspolitiska frågor. Senare bytte hon till gruppen med ansvar för den utåtriktade verksamheten.
– Jag minns speciellt våra ”forskarmöten” med gymnasieelever. Vi tillbringade tre dagar strax innan sommarlovets slut med ett 20-tal elever och pratade om vad forskare gör, villkor och olika vägar till forskningen. Vårt allra första SUA-möte är också ett fint minne, då vi började inse att SUA kommer att bli precis så bra som vi hoppats. Och de tvärvetenskapliga mötena inom SUA, de hittar jag inte någon annanstans, säger Annika Pohl.
Stor enighet
SUA:s ledamöter är ”excellenta” och framgångsrika unga forskare som lyckats göra karriär i den rådande universitetsmiljön. Ändå har SUA riktat kritik mot delar av det system som trots allt gynnat många av ledamöterna själva, konkurrens- och karriärmässigt. Den största frågan som SUA drivit har varit önskan om ett bättre fungerande, mer transparent karriärsystem för unga forskare.
Annika Pohl tycker att det varit en slående konsensus inom SUA.
– Det har alltid varit stor enighet i samband med politiska uttalanden och debattinlägg.
Intensivt och spännande
Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, blev liksom Annika Pohl invald i SUA 2011. Han satt med i styrelsen det första året.
– Det var intensivt men oerhört spännande att bygga upp en ny organisation från ingenting, besluta om statuter och söka pengar, säger han.
I SUA:s första generation var alla utom två ledamöter forskare inom naturvetenskap, teknik och medicin.
– Det fick som följd att vi två humanister, jag och filosofen Gustaf Arrhenius, fick vara med i nästan alla sammanhang, eftersom SUA skulle ha ett tvärvetenskapligt grepp i alla delar av verksamheten.
Disputerat för högst tio år sedan
I dag ser det annorlunda ut, med en jämnare fördelning av ledamöter från flera vetenskapsområden.
Den som vill får nominera sig själv till ledamot i SUA. Man ska ha disputerat för högst tio år sedan, ha en självständig forskningsprofil och ett intresse för tvärvetenskap och högskolepolitiska frågor. Efter gallring i flera steg väljer SUA ut en handfull nya ledamöter varje år. Målsättningen är att ha runt 40 ledamöter med en balans vad gäller forskningsämnen, geografisk spridning och kön.
– Tack vare att SUA har haft många möten med forskningsråd, rektorer, utbildningsdepartementet och statssekreteraren, så har vi lärt oss mycket om hur högskolesektorn fungerar. Nu sitter jag i styrelsen för Umeå universitet och det hade jag nog inte gjort utan mina år i SUA, säger Christer Nordlund.
Redan dagen efter utträdet ur SUA blev han kallad till en ny akademi, Kungliga skytteanska samfundet.
