Ja
Elza Dunkels, docent i pedagogiskt
arbete, Umeå universitet
Nej
Björn Häger, journalist, lärare och
läroboksförfattare i journalistik
1. Kan vi lita på informationen i Wikipedia?
Elza Dunkels:
Ja självklart, men inte mer än på andra källor. Vi vet sedan mycket länge att det är viktigt att inta ett kritiskt förhållningssätt. Till allt, men särskilt till sådant som vi bygger vår kunskap och våra beslut på. Wikipedia är en potentiellt riskabel miljö när det gäller just tillförlitlighet och tvingar oss därför att vara extra alerta, vilket vi borde vara i alla sammanhang. En lärobok signalerar dock inte lika tydligt att läsaren behöver vara på sin vakt. Tvärtom inbjuder boken ofta till tillit på ett sätt som den i sig inte har täckning för. Därför tycker jag att vi ska omfamna den här chansen att närma oss ett rimligare tillförlitlighetsbegrepp.
Björn Häger:
Vem som helst kan redigera Wikipedia. Den konstruktionen gör den till en osäker källa. Uppenbara fel brukar rättas till direkt av administratörer och andra användare, men en källa där ingen tar ansvar för uppgifterna är i grunden problematisk. Särskilt gäller det nyanser, gråzoner av information och svårkontrollerade uppgifter där det kan finnas en tendens från den som skrivit in dem.
2. Hur ser du på riskerna kontra nyttan med Wikipedia?
Elza Dunkels:
Nyttan är rätt uppenbar: vi får tillgång till gratis, ständigt uppdaterad information, gemensamt sammanställd av de mest intresserade av ämnet ifråga, ibland även av ledande experter, komplett med källhänvisningar och historik över hur varje artikel har byggts upp och förändrats. Dessutom inbjuder Wikipedia till viktiga diskussioner om makt, sanningsbegrepp, innehåll och kontextens betydelse för hur vi ser på kunskap och lärandeprocesser. Riskerna är också rätt tydliga; vem som helst kan skapa en användare och börja redigera, vilket ställer stora krav på användarens navigeringsförmåga. Något jag alltså ser som en stor vinst för utbildningsväsendet.
Björn Häger:
Wikipedias framgång talar för sig själv. Det har blivit ett allemans uppslagsverk. Wikipedia är en fantastisk tjänst, som jag också själv ofta använder mig av. Och det är uppenbart att användarna prioriterar gratisfaktorn före den legitimering och de källhänvisningar som kan finnas hos tjänster levererade av traditionella uppslagsverk som Nationalencyklopedin (NE). I vardagssituationer fungerar Wikipedia utmärkt. Problemen gäller främst hur säker den är att ange som källa i mer vetenskapliga sammanhang.
3. Bör universitetslärare använda Wikipedia i undervisningen?
Elza Dunkels:
Ja, det ser jag som en skyldighet. Vi som utbildningsinstitution måste se till att vara en aktör i utbildningsfrågor. Var och en kan ha åsikter om Wikipedias värde men vi kan inte bortse från att användargenererade lärmiljöer på nätet existerar. Om vi inte använder Wikipedia i det organiserade lärandet lämnar vi fältet öppet för krafter som har intresse av att indoktrinera och vilseleda. Det är alltså inte ett alternativ att universiteten ignorerar eller rent av motarbetar kollaborativa lärmiljöer på nätet. I stället borde vi vända på det och använda vårt kunnande för att utveckla navigeringsstrategier även i de lärmiljöer vi uppfattar som potentiellt farliga.
Björn Häger: Ja. Och framför allt bör alla studenter genomgå en lektion i källkritik där Wikipedia – och riskerna med att använda den – diskuteras. För snabba fakta, som kan bedömas som ”säkra”, kan Wikipedia duga fint. Men som säker källa bör den undvikas i vetenskapliga sammanhang, i alla fall inte utan reservationer. Eller förstås för att resonera kring uppgifter på meta-nivå för att diskutera hur något beskrivs på den tjänst på nätet som oftast blir första träff på Google, ”så här beskrivs företeelsen på Wikipedia”.
