Det är väl känt att högre utbildning ökar individens rörlighet, alltså benägenheten att flytta. Rapporten Vem stannar kvar? – närhet till högskola och val av bostadsort är skriven på uppdrag av den parlamentariska landsbygdskommittén och studerar sambandet mellan högre utbildning och flytt från landsbygden.
– Utbyggnaden av högskolan har ökat tillgängligheten till högre studier och fler har valt att utbilda sig. Därmed har också utflyttningen från landsbygden ökat, säger Ida Lovén, disputerad nationalekonom vid Agrifood och en av författarna till rapporten.
Agrifood är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Avståndet till högskolan
I rapporten kommer man fram till att avståndet till högskolan har stor betydelse för studentens benägenhet att i framtiden flytta från hemorten. Man har undersökt tre olika fall, de som studerar vid en högskola som ligger nära hemkommunen, de som studerar på en högskoleort längre bort och de som valt att studera på distans.
– Vi ser att avstånd till en studieort påverkar flyttbenägenheten, säger Ida Lovén.
De som bor inom pendlingsavstånd har en relativt sett lägre sannolikhet att flytta senare i livet än de som måste flytta i samband med studierna.
– Det tänker vi har att göra med att de som bor inom pendlingsavstånd lättare kan bevara sin anknytning till hemorten. De som måste flytta från sin hemkommun bygger oftare nätverk på studieorten redan under studietiden och stannar oftare kvar där eller flyttar vidare. Dessutom vet vi från tidigare studier att individer som har flyttat är mer benägna att flytta igen.
Få distansstudenter flyttar
De som väljer att stanna kvar i hembygden och studera på distans har mindre benägenhet att flytta än de som pendlar till studier.
– När man studerar på distans är det generellt ännu lättare att bevara anknytningen till hemkommunen, säger Ida Lovén.
Här finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män. För män ökar fortfarande sannolikheten att flytta även vid distansstudier, men den ökningen är mindre än för campusbaserade studier. För kvinnor kan distansstudier till och med minska utflyttningen.
– Vi ser att om en kvinna läser huvuddelen av en högre utbildning på distans så är sannolikheten att hon flyttar senare i livet lägre än för kvinnor som bara har gymnasieutbildning.
– Det finns en heterogenitet mellan olika typer av utbildningar. Sannolikheten att flytta är relativt lägre för dem som valt att läsa en utbildning som har en lokal arbetsmarknad, exempelvis utbildningar inom vård och pedagogik efter vilka man kan söka tjänster som sjuksköterska eller lärare. De som valt att läsa utbildningar inom teknik som ofta har en arbetsmarknad koncentrerad till de större städerna flyttar i större utsträckning.
Män flyttar i högre utsträckning
Kvinnor som väljer vård och pedagogik stannar i högre utsträckning än kvinnor som läser utbildningar inom teknik men det mönstret är inte lika tydligt för män.
– Vi ser att män som läser vård och pedagogik stannar i större utsträckning än män som läser tekniska utbildningar. Men jämfört med kvinnorna flyttar männen i betydligt högre utsträckning även om de läst utbildningar inom vård och pedagogik.
Frågan är om det går att bryta mönstret att högutbildade lämnar landsbygden.
– Om målet är att få fler högutbildade att stanna kvar på landsbygden så visar vår studie att det inte hjälper att endast öka antalet studieplatser. De med högre utbildning är mer rörliga så generellt ökar utflyttningen till följd av högre studier. Det viktiga är att förmå studenter att välja en lokal högskola i stället för ett storstadsuniversitet och alltså påverka var studenterna väljer att studera. Om fler studenter väljer en lokal högskola i stället för ett stort universitet kan utflyttningen av de högutbildade bromsas. Men då krävs att de regionala högskolorna håller hög kvalitet och är attraktiva för studenterna, säger Ida Lovén.
