Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Religion och vetenskap – har de något gemensamt?

Tvivlar du på tron eller tror du på vetenskapen? Teoretisk fysik mötte religiös övertygelse under årets Almedalsvecka.

27 september, 2016
Jennie Aquilonius

– Vetenskap är inget man behöver tro på. När den funkar har den visat att den funkar, slår Martin Cederwall, professor i teoretisk fysik vid Chalmers tekniska högskola, fast.
Han är klädd i svart t-shirt med en cykel på och har det långa håret samlat i en tofs. Han deltar i seminariet ”Tro och tvivel – i religionen och i vetenskapen”, som ordnas av Cusanus, ett projekt som är knutet till Teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Mittemot står Mikael Mogren, biskop i Västerås stift och teologie doktor i kyrkovetenskap. Ett stort guldkors hänger om halsen. Han säger att det är en 1800-talstradition att skilja på tro och vetande.
– Det ger en sorts fredad zon för oss präster. Den måste man ut ur, för det är en skyddszon.

Martin Cederwall ler lite och säger att det är rätt bra om prästerna håller sig i den där zonen.
– Så att de inte börjar klampa in och säga att så här är världen beskaffad. Det har skett många gånger, och ofta har man fått backa tillbaka och be om ursäkt. Vi skulle inte ha spärrat in Galileo, han hade rätt, kom de på.

”Vi är också vetenskapare”
Martin Cederwall säger att vetenskapen prövar sig fram. Bekräftar, förkastar och omvärderar. Men är det verkligen det kyrkan gör?
Mikael Mogren svarar att han har en fem och ett halvt år lång vetenskaplig utbildning, är tränad i vetenskaplig metod och har bedrivit forskarstudier.
– Vi är också vetenskapare och man kan möta religionen vetenskapligt. Det är ett språk för att lära känna religionen.

Stämningen i rummet tätnar när Martin Cederwall säger att mycket tyder på att hjärnan rymmer en själ. Mikael Mogren svarar att han har en bror som är hjärnskadad.
– Det hugger i mig existentiellt när man kopplar kvaliteter som själ, som jag uppfattar som andligt, till funktioner i hjärnan, eftersom min bror har reducerade funktioner.

Religionen en samtalsyta
Han återkommer till frågan senare. Har funderat över ny fosterdiagnostik som gör det möjligt att se funktionsskillnader hos foster. Här måste religionen vara en samtalsyta för vilket samhälle vi vill ha, menar han.
– Får man finnas om man har sådana funktionsskillnader eller ska man aborteras bort? Likaså när man gör medicinska landvinningar vad gäller åldrande och att hålla människor vid liv.

”Vad är det för larv?”
Martin Cederwall menar å sin sida att naturvetenskapen har stor existentiell bäring. Men han är frustrerad över folk som säger att fysiken har kommit så långt att den nästan har blivit religion.
– Och så finns det alltid folk i vetenskapssamhället som vill surfa på det här och uppfinner dumma termer, som gudspartikeln. Vad är det för larv? Det är klart att det inte finns någon gudspartikel, säger han med en djup suck som får publiken att skratta.

Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023