Managementideal dominerar i rekrytering av ny rektor

Annonseringen efter ny rektor vid Göteborgs universitet antyder att vetenskapliga meriter tonas ned till förmån för managementideal. Dessvärre är den pågående rekryteringen inte unik, skriver professor emeritus Lars Engwall.

26 september, 2016
Lars Engwall

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Göteborgs universitets rektor Pam Fredman ska den 30 juni 2017 avgå med pension. Universitetet utannonserade därför tjänsten i mitten av augusti i dagstidningar. I annonsen fanns en länk till universitetets hemsida som ledde till en sida för lediga anställningar. Där kunde de som övervägde att söka rektoratet välja mellan fyra alternativ:
1. Annan undervisande och forskande personal, 2. Doktorand/assistent/amanuens, 3. Lärare/postdoktor samt
4. Teknisk/administrativ personal.
Tjänsten som rektor återfanns i den fjärde och sista kategorin. Det är ett första tecken på hur universitetets personalavdelning ser på sin främste företrädare.

Väl inne i listan på lediga tjänster för teknisk/administrativ personal, som vid annonstillfället toppades av ”Tekniker i träverkstad”, återfanns ”Rektor” något under mitten mellan tjänster som ”Programadministratör” och ”IT-supporttekniker med uppdrag som teamledare/incident manager”.
Ännu ett tecken på att universitetsförvaltningen inte anser att det är särskilt märkvärdigt med rektorstjänsten. Det är en av alla i den teknisk/administrativa personalen.

En klick på länken ”Rektor” leder till en sida som inleds med uppgifter om Göteborgs universitet. Därpå följer en beskrivning av rektors arbetsuppgifter, som dessbättre höjer upp rektors roll: ” Rektor är universitetets chef och leder dess verksamhet. Rektor är därmed myndighetschef.” Sedan följer en uppräkning av hur rektor ska verka för att utveckla och förstärka lärosätet. Även om man nu kan se att det inte längre är en teknisk/administrativ tjänst i allmänhet framstår det fortfarande som om den administrativa förmågan är i fokus. Forskningen nämns men intar inte någon framträdande plats.

Att den vetenskapliga kompetensen inte ses som avgörande framgår än mer längre ned, då kraven formuleras. Det är en merit vara professor men inte ett krav. Det är bara ett slag av meritering utöver internationell erfarenhet, erfarenhet av ledarskap från andra miljöer än akademin, erfarenhet av arbete med jämställdhet, mångfald och hållbarhet samt erfarenhet av att attrahera större forskningsanslag och annan extern finansiering. Därutöver ska rektorn ha egenskaper som återfinns i ledarskapslitteraturen: samarbetsförmåga, förmåga till kommunikation, integritet, hög arbetskapacitet, förmåga att fatta och genomföra beslut, entusiasmerande, tydlig och drivande.
I rekryteringen samarbetar Göteborgs universitet med konsultfirman Source, som specialiserat sig på rekrytering inom offentlig sektor. På dess hemsida har rektorstjänsten fått mer kvalificerat sällskap än på Göteborgs universitets hemsida: den föregås av tjänster som ”Förvaltningschef vid Byggnadskontoret inom Halmstads kommun” och ”Kommundirektör i Värmdö Kommun”. Detta visar å andra sidan att tjänsten som rektor vid ett av landets större universitet ska betraktas som vilket chefsjobb som helst inom offentlig sektor.

Dessvärre är den pågående rekryteringen av ny rektor vid Göteborgs universitet inte unik. Även vid andra lärosäten har utlysningar och rekryteringsprocesser sett ut på liknande sätt. I en historisk studie av rektorsrekryteringar vid svenska lärosäten under femtio år har det dessutom framgått att de akademiska meriterna har tenderat att trängas undan av administrativa meriter. Svenska universitet och högskolor rör sig därmed allt mer från den traditionella rektorsrollen, där rektor var en mycket ansedd företrädare för professorskåren. Detta är desto mer oroväckande eftersom internationella studier pekar på att de främsta universiteten i världen leds av framstående vetenskapsidkare och inte av verkställande direktörer som fått starka doser av managementlitteratur. Det är därför viktigt att de som till regeringen kommer att nominera Göteborgs universitets nästa rektor tar de vetenskapliga meriterna och universitetets särart på större allvar än vad hemsidorna antyder. Även för resten av landets lärosäten bör vi hoppas att de framöver strävar efter att rekrytera vetenskapligt välmeriterade rektorer.

Lars Engwall,
professor emeritus i företagsekonomi,
Uppsala universitet

Lars Engwall

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023