Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tv-serier tar vetenskapen in i vardagsrummet

Vetenskapliga rådgivare i tv-serier har blivit vanligt i USA. Nyligen fick professor David Saltzberg ta emot ett pris av Sveriges unga akademi för sin expertroll i produktionen av The big bang theory. I Sverige har SVT anlitat en forskare för experthjälp i produktionen av serien Äkta människor.

22 juni, 2016
Lisa Beste
Erik Thor
Nobelpristagaren och neurofysiologen Torsten Wiesel är Sveriges unga akademis mentor och har gett sitt namn åt SUA:s nyinstiftade pris som nyligen tilldelades professor David Saltzberg, för att ha fört vetenskapen in i vardagsrummet världen runt genom tv-serien The big bang theory. Foto Erik Thor

Stämningen var på topp i Beijersalen på Kungliga Vetenskapsakademien när David Saltzberg, professor i fysik och astronomi vid University of California, kom till Stockholm för att ta emot priset The Torsten Wiesel Midnight sun award. Sveriges unga akademi, SUA, anordnade ett seminarium i samband med prisceremonin den 27 maj och dagen till ära var salen möblerad som ett vardagsrum.

David Saltzberg har varit vetenskaplig rådgivare åt The big bang theory sedan tv-seriens början, för cirka tio år sedan. Serien är en sitcom om ett gäng forskare vid California Institute of Technology, och deras vänner. Nördiga dialoger om fysik och biologi är karaktäristiska för serien som gjorts i 207 avsnitt, nio säsonger, och har cirka 20 miljoner tittare i USA.
Motiveringen till att priset gick till just David Saltzberg och producenterna Chuck Lorre, Steven Molaro och Bill Prady, lyder: ”För att ha fört in vetenskap i vardagsrum och på laptops världen runt i ett oemotståndligt komediformat genom tv-serien The big bang theory.”

Läser manus och tipsar
Teamet bakom serien vill att replikerna ska vara korrekta, och att karaktärerna ska kunna diskutera forskning på ett djupt plan i sina dialoger.
David Saltzberg berättar att rådgivningen till största delen består av att han svarar på frågor via mejl och telefonsamtal och ger råd angående manus och rekvisita.
– Jag läser manus. Mycket är korrekt redan från början, manusförfattarna vet mycket om forskning själva. Jag tipsar om den allra senaste forskningen och ger förslag på ”science to come”, berättar David Saltzberg.

Han berättar också att serien spelas in inför publik och att han brukar vara med vid inspelningarna. Skratten man hör i programmen är riktiga skratt från publiken, inte pålagda efteråt. Det tar ungefär tre timmar att spela in ett avsnitt som är 22 minuter långt.

Ett återkommande pris
Prisets fullständiga namn är The Torsten Wiesel midnight sun award – for distinguished achievement in promoting science. Det lanserades av SUA i samband med den svenske Nobelpristagaren och neurofysiologen Torsten Wiesels 90-årsdag. Torsten Wiesel är Sveriges unga akademis mentor och hedersledamot.
Prisföremålet är ett konstverk av konstnären MuKha (Mususa Wiesel), Torsten Wiesels hustru.

”Torsten Wiesel-priset ska bli ett återkommande pris som delas ut till person(-er) eller organisation som gjort extraordinära insatser för att förklara eller sätta ljus på vetenskapen, för allmänheten och/eller för beslutsfattare. Pristagaren(-na) kan vara av alla nationaliteter, och utses efter en nomineringsprocess av en priskommitté inom Sveriges unga akademi.” skriver SUA på sin webbplats.

Besökte KTH för robotkunskap
I USA finns det flera exempel på hur forskare fungerar som vetenskapliga rådgivare i dramaproduktioner, till exempel har serien Breaking bad fått hjälp av en kemist, och serien House har anlitat expertis inom medicin.

För några år sedan kontaktade producenterna av den svenska science fiction-dramaserien Äkta människor Danica Kragic Jensfelt, professor vid Kungliga tekniska högskolan, för att ta reda på hur robotar fungerar. Danica Kragic Jensfelt arbetar med grundforskning inom datavetenskap för utvecklingen av robotar som kan interagera med människor.
– Tv-teamet fick komma och hälsa på och se vad vi jobbar med på labbet. Vi berättade om forskningen inom robotikområdet, hur långt man har kommit inom artificiell intelligens, och vi diskuterade vad som skulle vara möjligt att filmatisera. Kommer vi att acceptera robotar? Kommer vi att vara rädda? Vi diskuterade olika problem som skulle kunna uppstå om människor levde tillsammans med robotar i samhället, bland annat moraliska frågeställningar, berättar Danica Kragic Jensfelt.

Hon nämner robotarnas rörelsemönster som ett annat exempel på vad hon diskuterade med producenterna. Där gav hon rådet att de skulle gå ifrån de klassiska ryckiga robotrörelserna.
– Tekniken kommer att vara så avancerad i framtiden att vi kan få robotar att röra sig likadant som människor, säger hon.

Lisa Beste
Erik Thor
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023