Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Uppgraderingen av Malmö högskola ger rektorer nytt hopp

Beskedet att Malmö högskola blir universitet väcker förhoppningar hos andra högskolor som eftersträvar samma status. Rektorerna vid Södertörns högskola respektive högskolan i Borås hoppas att regeringen ska ändra sig igen.

20 juni, 2016
MarieLouise Samuelsson
Malmö högskola inrättades 1998 och har sedan dess ökat antalet studenter från 5 000 till 24 000 studenter.

Beskedet att Malmö högskola får universitetsstatus 1 januari 2018 kom förra veckan. Moira von Wright, rektor vid Södertörns högskola, ser, förutom en förhoppning för det egna lärosätet, också Malmös uppgradering som tillfälle till en mer öppen diskussion om vad som krävs för att en högskola ska få bli universitet.

Men enligt minister Helene Hellmark Knutsson blir det inga flera universitet.
– Nej, sådana planer finns inte, vi måste ha bra högskolor också.

Å andra sidan har det visat sig att regeringen kan ändra sig snabbt. Våren 2015 fick Malmö högskola avslag på sin ansökan, bland annat fastslog statsminister Stefan Löfven att det skulle kosta för mycket och att S/MP-regeringen i stället prioriterade annat, som en mer jämlik skola.

Har vuxit fram
Så vad har då förändrats under ett år? De ”starka skäl för att successivt tillföra resurser för att bygga upp ett nytt universitet i Malmö”, som Hellmark Knutsson och regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) nämnde i den debattartikel i Sydsvenskan där beslutet offentliggjordes förelåg också 2015.

Som exempelvis att Malmö högskola är landets största högskola, att man har flest examenstillstånd på forskarnivå, programutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden samt att Malmö är landets tredje stad.
– Beslutet har vuxit fram under arbetet med forskningspropositionen. Malmö högskola har profilerat sig på de områden där vi har identifierat stora samhällsutmaningar, det är ett strategiskt beslut, säger Helene Hellmark Knutsson.

Koppling till gränskontroller?
Även om det råder utbredd konsensus om det, ur akademisk synpunkt, självklara i att Malmö högskola från 2018 får byta namn till Malmö universitet har beslutet kopplats till politik och i synnerhet regionpolitik.

Heidi Avellan på Sydsvenskans ledarsida kommenterade nyheten under rubriken: ”Hipp hurra, plåster på gränskontrollssåren”.

Det Avellan avser är alltså hur de dubbla och nu förlängda gränskontrollerna drabbar Malmö och Öresundsregionen, att tågpendlare tvingats vänja sig vid att tidtabeller i praktiken är att se ”som förslag på hur tågen kan gå”.

Socialdemokrater och miljöpartister i regeringen har inte ansetts lyssna på ”det skånska gnället”, varken från lokala partikamrater eller Sydsvenska handelskammaren.

Att regionen nu får ett nytt universitet med vad det innebär av ökade resurser och höjd status har dock, enligt Hellmark Knutsson, inget med gränskontrolls-missnöjet att göra.
– Nej, det är en bedömning ur forskningspolitisk synpunkt. Att Malmö högskola blir universitet är bra inte bara för Skåne, utan för hela landet.

Hon försäkrar också att forskningsresurser till det nya universitetet inte ska tillföras genom omfördelning, så att något eller några lärosäten får mindre.
– Vi har inför den kommande forskningspropositionen i stället förhoppningar om att basanslagen ska öka.

Hoppas på dialog
Moira von Wright, rektor vid Södertörns högskola, ser det som något mycket positivt att Malmö högskola får bli universitet.
– Malmö är ju i internationell bemärkelse redan ett universitet, precis som Södertörns högskola, bägge ingår exempelvis i European university association, EUA.

2009 stängde alliansregeringen dörren för ytterligare universitet, dåvarande minister Lars Leijonborg fastslog att det räckte med 14 universitet i Sverige.
– När vi och andra högskolor fått avslag har vi inte fått veta varför, det har varit ett politiskt nej, utan motivering, säger Moira von Wright.
– Beskedet om Malmö tolkar jag dock som att utbildningsdepartementet äntligen har kriterier för vad som är ett universitet och att vi nu kan få inleda en dialog om detta, det är efterlängtat!

Större förståelse
Hon uppfattar det vidare som att nuvarande regering har större förståelse och vilja för att flera högskolor kan få bli universitet och menar att det viktigaste är öppenhet om vad som krävs.
– Vi som akademiker måste hävda att det ska finnas kriterier, en traditionell universitetsidé, för att undvika misstanke om regionpolitiska intressen.

Malmö väldigt framgångsrikt
Björn Brorström är rektor vid Högskolan i Borås och företräder därmed ännu en högskola med tydliga universitetsambitioner. Även han tolkar beslutet om Malmö som något positivt, också för andra högskolor.

– Jag har länge tyckt att det är logiskt att Malmö högskola blir universitet, de är väldigt framgångsrika och har lyckats växla upp sina forskningspengar. Därför var beskedet de fick från statsministern förra året både nedslående och förvånande.

Men nu ser Björn Brorström med optimism på att den här regeringen har öppnat den dörr som alliansen stängde.

Jodå, han känner till att Helene Hellmark Knutsson sagt att det inte ska bli fler universitet. Men han väljer att vara fortsatt förhoppningsfull, för egna högskolans räkning.

– Regeringen ändrade sig ju om Malmö, alltså kan vi hoppas att de ändrar sig igen.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023