Inget rättsligt efterspel för felaktiga anställningar

De 95 fallen av felaktiga anställningar vid Göteborgs universitet får inget rättsligt efterspel, åklagaren har lagt ned förundersökningen. – Men i framtiden kan högskolorna inte komma undan genom att hävda att det har uppstått en praxis. Nu vet alla vad som gäller, säger Magnus Zetterholm vid Academic Rights Watch.
Lejonstaty vid Vasaparken, Göteborgs universitet
Även om de 95 anställningar som visat sig bryta mot anställningsförordningen inte får något rättsligt efterspel så utreds frågan fortfarande av bland annat UKÄ.

I själva sakfrågan, att det vid Göteborgs universitet förekommit ett stort antal fall av anställningar som inte följt anställningsförordningen, råder ingen oenighet.
– Det är bara att konstatera att anställningsförfarandet inte har fungerat tillfredställande och det är ingen som säger något annat vare sig externt eller internt. Vårt fokus är att vi måste rätta till det, vi måste ta tag i de sakerna och se till att de fungerar på ett bra sätt framöver och det kommer de att göra,
säger Jan Sandvall, revisionschef vid Göteborgs universitet.

Efter att fallen blivit anmälda till UKÄ har universitetet reviderat sina rutiner och bland annat ändrat i lärosätets anställningsordning så att den är i enlighet med den centrala anställningsförordningen.
Även om det råder enighet om vad som hänt råder det stor oenighet om vilka konsekvenser de felaktiga anställningarna bör få.

Har mött motstånd
Internrevisionen hävdar att enbart en prefekt har gjort sig skyldig till förseelser så nära i tiden att det finns möjlighet för rektor att göra en anmälan till personalansvarsnämnden eller Statens ansvarsnämnd.
Den inställningen har mött motstånd inom Göteborgs universitet, där bland annat en skrivelse från en medarbetare på humanistisk fakultet hävdar att antingen ska alla de beslutsfattare som berörs ställas till ansvar eller så ska den utpekade prefekten också frias.

Även de ursprungliga anmälarna har i en inlaga till UKÄ vidhållit att internrevisionen gör fel som friar de berörda cheferna med hänvisning till att de verkat inom ”en felaktig praxis”.

Men Jan Sandvall vidhåller sin uppfattning.
– Internrevisionen har gjort en bedömning som vi är trygga i. Ärendet har lämnat vårt bord och nu inväntar vi bland annat på UKÄ:s yttrande, säger han.

I anmälarnas inlaga verkar det också som att de menar att internrevisionen vill skydda de anklagade cheferna vid Göteborgs universitet.
– Det enda jag kan säga är att det i mitt uppdrag ligger att ta fram eventuella oegentligheter. Vi hade inga instruktioner utan vi har agerat självständigt. Hade vi kunnat visa på några oegentligheter skulle vi inte ha tvekat att föreslå polisanmälan, säger Jan Sandvall.

”Grumliga omständigheter”
Under maj polisanmälde Academic Rights Watch de aktuella befattningshavarna vid Göteborgs universitet för tjänstefel. Förundersökningen lades ned av åklagaren.
– Åklagaren verkar ha gjort samma bedömning som internrevisionen har gjort. Utifrån de fakta som har framkommit och med de grumliga omständigheterna kan man inte bygga upp ett åtal, säger Jan Sandvall.

I dagarna planerar Göteborgs universitet att komma in med en inlaga till UKÄ.
– Universitetet ska redogöra för vad vi har gjort och kommer att göra för att säkerställa att vi följer anställningsförordningen på ett bra sätt och att vi får ett anställningsförfarande som ligger i linje med lagar och förordningar, säger Jan Sandvall.

Ville tvinga fram rättslig prövning
Det var Magnus Zetterholm och Erik J Olsson vid organisationen Academic Rights Watch som polisanmälde Göteborgs universitet för hanteringen av anställningsärendena.
– Vi ville tvinga fram en rättslig prövning eftersom vi tyckte att internrevisionen borde ha kommit fram till att man skulle göra en åtalsanmälan, säger Magnus Zetterholm.

Förundersökningen lades alltså snabbt ned av åklagaren.
– Vi tycker att det är beklagligt eftersom det sänder signaler att det som sker på Göteborgs universitet inte är särskilt allvarligt. Jag tror att det är först när det utkrävs ett rättsligt ansvar som man kan komma tillrätta med sådana här problem, säger Magnus Zetterholm.

Ingen kan ställas till svars
Åklagaren anger i beslutet som motivering till nedläggningen av förundersökningen:
”Förekomsten av en praxis som godkänts av verksledningen innebär att enskilda tjänstemän inte kan straffas för tjänstefel då de följer den existerande ordningen oavsett om denna inte helt kan sägas följa anställningsförordningen.”

Magnus Zetterholm anser att motiveringen säger att ingen kan ställas till ansvar, vare sig de enskilda tjänstemännen, styrelse eller rektor.
– Det innebär att vi har ett system som på alla sätt tycks skydda högre chefer i statlig verksamhet. Fundera på vad det blir för konsekvenser om den uppfattningen får genomslag i samhället i stort. Det blir obehagligt, säger han.

”Ett slag i ansiktet”
Magnus Zetterholm menar att Göteborgs universitets tidigare anställningsrutiner drabbat enskilda.
– Från ett fackligt perspektiv innebär nedläggningen av förundersökningen ett slag i ansiktet på alla de människor som har berövats möjligheter att kunna söka de här tjänsterna i konkurrens, säger han.

Men Magnus Zetterholm anser att den visselblåsarinsats som anmälarna gjort är värdefull.
– Det goda det här för med sig är att i framtiden kan högskolorna inte komma undan genom att hävda att det har uppstått en kultur eller en praxis att gå förbi anställningsförordningen, för nu vet alla vad som gäller.


Kategorier: Artiklar, Etik, Villkor
Lärosäten: Göteborgs universitet