Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Svenskan lever och förnyas som vetenskapligt språk

Ryktet om svenskans död som vetenskapsspråk är överdrivet. Det slår forskaren Linus Salö fast i en ny doktorsavhandling.

8 juni, 2016
Per-Olof Eliasson

Linus Salö har bland annat studerat hur forskare i datavetenskap och fysik använder språket.
– Om man bara tittar på publicering skulle man kunna få för sig att svenska inte används som vetenskapligt språk i många discipliner och att många andra discipliner är på väg åt samma håll, säger Linus Salö.

Men det motsägs av de studier han gjort på bland annat forskningsmöten, mejlkorre­spondens och skypemöten. Han har funnit att svensktalande forskare nästan uteslutande använder svenska sinsemellan.
– De använder svenska hela tiden, varje dag och det är teknisk avancerad disciplinspecifik svenska. Och det är inte heller bara i tal utan även i skrift.

Citeringsindex är inte allt
Därför menar Linus Salö att diskussionen om domänförlust för det svenska språket i vetenskapliga sammanhang är alltför förenklad.
– Jag försöker förändra hur man ser på frågan om svenska och engelska i vetenskapen. Det finns mycket problem, inte minst föreställningen att värdet av forskares gärningar bara kan mätas i form av publiceringar i internationella tidskrifter, där mest engelska gäller. Forskare är ju mer än sina citeringsindex, det är inte det enda sättet att avgöra vad som är bra och betydelsefull vetenskap.

Linus Salö förespråkar flerspråkighet.
– Det finns många fördelar med att använda engelska. Men jag tror att processen där svenska ord och uttryck skapas skulle stärkas och gå fortare om det fanns fler sammanhang där forskare använder både svenska och engelska.

Forskning har en mängd funktioner
Det skulle man kunna styra genom att ändra på incitamentsstrukturer.
– Man borde undvika ett belöningssystem som helt och hållet nedvärderar vissa former av kunskapsproduktion. Forskning har en mängd andra funktioner än bara publicering i internationella tidskrifter och det vore bra att också andra funktioner premierades, som innefattar publicering också på svenska.

Per-Olof Eliasson

Avhandlingen Languages and Linguistic Exchanges in Swedish Academia. Practices, Processes, and Globalizing Markets har lagts fram vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

 

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv