Rektorn för Kungliga Musikhögskolan, Cecilia Rydinger Alin, sticker ut med en löneökning på 7,83 procent.
– Jag har varit i en uppenbar snedsits från början och det är anledningen till att jag nu fått en lön i nivå med andra jämförbara lärosäten, säger hon.
Regeringen beslutar ensidigt om lönesättningen, men Cecilia Rydinger Alin hade ett samtal med statssekreteraren Karin Röding inför årets revision.
– Precis som i alla medarbetarsamtal är det viktigt att man får framföra sina önskemål och upplever att man blir lyssnad på, säger Cecilia Rydinger Alin.
Regeringens beslut om 27 rektorers nya löner gäller retroaktivt från den 1 oktober 2015. Den lägsta löneökningen fick de avgående rektorerna Lena Gustafsson (0,91 procent) och Jens Schollin (0,98 procent) vid Umeå respektive Örebro universitet.
44 000 kronor mellan högst och lägst
Högst i ligan av de av de statliga lärosätenas rektorer ligger Pam Fredman, Göteborgs universitet, med 123 000 kronor i månaden. Platsen längst ner har nu Marta Kuzma, som i sommar lämnar sin tjänst vid Kungliga Konsthögskolan, med 79 000 kronor i månaden.
Kvinnliga rektorer hade en genomsnittlig löneökning på 2,74 procent och har nu en medellön på 97 594 kronor i månaden. De manliga rektorernas löner ökade i snitt 2,55 procent, och medellönen är 100 008 kronor i månaden. Vikarierande rektorer är inte inräknade.
Ett tak för övriga löner
Vilka riktlinjer som legat till grund för årets lönerevision får Universitetsläraren inget konkret svar på från regeringskansliet.
– Kommunicerar man inte vad man premierar förlorar man löneinstrumentet som ett sätt att styra verksamheten, säger SULF:s ordförande Mats Ericson som själv har erfarenhet av att lönesättas av regeringen.
Han ser inget direkt anmärkningsvärt i siffrorna från rektorernas lönerevision.
– Rektorns lön är normalt sett ett tak för vilken lön medarbetare kan få, men det är svårt veta hur rektorernas löneökning påverkar de anställdas lönerevision, säger han.
