Universitetsläraren har granskat kostnaderna för externa advokater för den centrala administrationen vid några universitet och högskolor 2015 plus de största enskilda fakturorna från advokater samma år.
Man kan se att utgifterna skiljer sig markant mellan lärosätena, delvis beroende på att många större universitet och högskolor har egna jurister anställda.
Den högskola som hade störst kostnader för externa jurister 2015 var Chalmers med 964 000 kronor. Därefter följde Södertörns högskola som betalade 674 412 kronor.
Högskolan Borås, Karlstads universitet och Lunds universitet uppgav de externa juristkostnaderna förra året till 0 kronor.
Inte bara utredningar
Alla externa juristkostnader avser inte utredningar. Ibland använder lärosätena advokaterna också till annat. Det kan gälla juridisk rådgivning vid disciplinärenden eller upphandlingsfrågor.
Men de utredningar som advokaterna har gjort på direkt uppdrag av högskoleledningar, bland annat när det gäller sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och diskriminering, har en prislapp från 44 000 kronor upp till cirka 200 000 kronor, och flera av utredningarna kostade runt 100 000 kronor.
Trots kostnaden verkar universitetsledningarna nöjda med resultatet.
Universitetsläraren har läst flera utredningar som externa jurister har gjort, bland annat från Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Högskolan i Borås och Handelshögskolan. Inte i någon utredning har advokaten kommit fram till att uppdragsgivaren, högskoleledningen, har gjort mer än marginellt fel. Det heter i stället: ”Inte blivit utsatt för sexuella trakasserier”, ”finner vi inte anledning att anmärka”, ”inte förekommit sexuella trakasserier, trakasserier pga kön eller kränkande särbehandling”, ”inte är antagligt att xxx har blivit utsatt för diskriminering”.
Advokaterna har också ofta fått nya uppdrag. En annan indikation är att Advokatsamfundet, enligt sin chefsjurist Maria Billing, inte har beslutat i något ärende mot en advokat som har arbetat med ett sådant utredningsuppdrag. Advokatens ”främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten”, enligt Advokatsamfundets etiska regler, och det är beställaren universitetsledningen som är klient; och uppenbarligen är man nöjd med resultatet.
”Företagshälsovården bör utreda – inte advokater”
Konsulter som tas in ska vara oberoende. Det säger Lina Andersson, lärare i juridik vid Malmö högskola. Detta med anledning av att advokater anlitas av högskoleledningar som oberoende utredare exempelvis när det gäller sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.
– I föreskrifterna för det systematiska arbetsmiljöarbetet står det att företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån kan tas in om kompetensen inom arbetsplatsen inte räcker till för att hantera situationen, exempelvis vid kränkande särbehandling. Att jämställa en advokat, som knappast kan anses som oberoende eftersom denne är en uppdragstagare, med företagshälsan, är problematiskt.
Lina Andersson säger också att vid sexuella trakasserier är det i första hand diskrimineringslagen, DL, som gäller. Enligt lagen har arbetsgivaren en skyldighet att utreda den typen av händelser. Men i DL står ingenting om företagshälsovården, utan lagen säger bara att arbetsgivaren har en skyldighet att utreda. Ibland anlitar man advokater.
– Arbetsgivaren glömmer då att detta också hänger ihop med det systematiska arbetsmiljöarbete som de ansvarar för, det som också brukar förkortas SAM, som finns med i arbetsmiljölagen. Det är i föreskrifterna angående SAM som man kan läsa att det ska vara företagshälsovården eller liknande som går in om inte arbetsgivarens egen kompetens räcker till.
Skyddsombud och facket
Enligt Lina Andersson är sexuella trakasserier en arbetsmiljöfråga, som också kan bli en arbetsrättslig fråga om det kommer till uppsägning eller avsked. Så fackets roll är viktig. Hon undrar även var skyddsombud alternativt facket kommer in i sammanhanget när arbetsgivaren anlitar externa advokater för utredningar om kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier.
– Har de inte kopplats in av arbetsgivaren, eller har de inte agerat. Det kan man fundera över. Skyddsombuden måste kräva att företagshälsan tas in i sådana här situationer. I vissa fall när specialkompetens behövs så kan i sin tur företagshälsan ge uppdraget till någon annan.
Efter den externa advokatens utredning förväntas de inblandade acceptera utredningens resultat, vilket enligt Lina Andersson innebär att man i så fall glömmer en betydelsefull etapp i processen.
– Det är viktigt att se till så att arbetsgivarna sköter sin förhandlingsskyldighet ordentligt i dessa frågor och inte bara gömmer sig bakom luddiga samverkansavtal etcetera. Facket får sedan begära förhandling om de är oeniga vid samverkan, säger Lina Andersson.