Research.chalmers är en databas med forskningsprojekt som pågår på Chalmers. Systemet är lättillgängligt och sökbart av allmänheten via internet. Men funktionen att göra pågående forskningsprojekt sökbara är bara första steget.
– Nu handlar utvecklingsarbetet om att inkludera publikationerna. Visionen är att återanvända data om forskning för olika ändamål. Systemet är tänkt som ett nav för andra funktioner som beslutsstödsystem och andra webbtjänster, säger projektledaren Jessica Lindholm, bibliotekarie på Chalmers.
Hon kallar Research.chalmers för nästa generation av publiceringssystem som tar fasta på flera typer av forskningsinformation och forskningsrelaterade aktiviteter och med stora möjligheter till datautväxling med andra system.
– De flesta lärosäten har någon projektdatabas, men det är inte många svenska lärosäten som har projektdatabaser som är tänkta att vara nåbara utifrån. Vi är tidigt ute på Chalmers och vad jag känner till är det inget annat svenskt lärosäte som har något motsvarande. Men flera lärosäten är intresserade av att göra samma sak, säger Jessica Lindholm.
Ännu ingår inte Research.chalmers i ett nationellt nätverk.
– I exempelvis Storbritannien har man i många år jobbat med Current Research Information System, CRIS. Det är den typen av system som Research.chalmers är ämnat att ingå i, säger Jessica Lindholm.
Ett nationellt databasprojekt är på gång
I Sverige har flera lärosäten köpt eller byggt egna CRIS-system för hantering av forskningsinformation. På nationell nivå har Vetenskapsrådet ett regeringsuppdrag att förvalta ett system med bidragsfinansierade forskningsprojekt, SweCRIS, som nu är under utveckling, den tekniska plattformen kommer att bytas ut.
– Från början byggdes systemet av ett antal lärosäten med syfte att de ska kunna hämta uppgifter om fördelningen av bidragspengar på ett enda ställe, säger Agneta Ringaby, projektledare på Vetenskapsrådet och som bland annat arbetar med SweCRIS.
– Just nu befinner vi oss i ett utredningsläge eftersom vi vill modernisera systemet och anpassa det mer utifrån ett användarperspektiv. Utredningsprocessen pågår ett tag till, men vår förhoppning är att under början av hösten lansera en ny användarvänlig tjänst, tillägger hon.
En av svårigheterna med att knyta samman olika system och databaser till en nationell struktur är att den tekniska utvecklingen går så fort att systemen snabbt blir förlegade. Nationellt finns ett antal samarbeten för att komma fram till olika lösningar (se spalten till höger).
– Det pågår sedan lång tid arbete och diskussioner. Steg ett är att vi alla inom FoU-sektorn tydliggör informationen genom att använda samma begrepp, standarder och identifikatorer. Då får vi bättre kvalitet och kan enklare koppla ihop, jämföra och söka data. Det finns en utmaning med att koppla data till rätt personer. Personuppgiftslagen, PUL, gör att man inte kan använda personnummer, men man måste veta vilken Lars Andersson det är som har skrivit artikeln. En lösning är identifiering via ORCID, som växer allt mer.
ORCID, Open Researcher and Contributor ID, är ett internationellt register för identifikation av författare till vetenskapliga publikationer.
Höga förväntningar på tillgänglighet
Förutom utmaningen att länka ihop data från olika system är en viktig faktor i utvecklingen att göra informationen lättillgänglig.
– Vi människor vill se data på ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt och kunna filtrera fram just det vi själva är intresserade av. Och det ska se vackert ut!
Agneta Ringaby pekar på att många visualiserings- och sökverktyg i dag erbjuder användaren att själv välja ut vad och hur olika uppgifter ska presenteras, till exempel via kartbilder.
De områden som ska täckas av ett system för forskningsinformation är omfattande.
– Hela processen när det gäller finansiering, pågående forskning och forskningsresultat ska kopplas ihop. När det gäller resultat kan vi i dag mest se artiklar och publikationer i systemen, vill man följa upp patent är det i princip omöjligt.
– När vi skapar digitala system som pratar med varandra underlättar vi arbetet för flera yrkesgrupper inom forskningssektorn och effektiviserar hela processen.
Dessutom går hela offentliga sektorn mot krav på större öppenhet.
– Regeringen har som mål att alla vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel från 2025 ska publiceras så att de är fritt tillgängliga.
I en utredning har Vetenskapsrådet föreslagit att även forskningsdata ska var öppet tillgängligt.
– Vetenskapsrådet jobbar också med att göra en tjänst för alla forskare som behöver använda register i sin forskning så att de enkelt ska kunna se vilka register som finns, vad de innehåller och hur de ska komma åt dem.
Ytterligare en fråga är hur man ska kunna analysera data i olika databaser.
– Varje analytiker har sitt behov. Det bästa vore att all data är öppet tillgänglig så att man kan hämta hem den och använda sitt eget analysverktyg. Då kan man också koppla ihop valfria källor och göra egna analyser, säger Agneta Ringaby.
Allt detta behöver diskuteras för att kunna lösas. En konferens till hösten, Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige, IFFIS, ska behandla de här frågorna.
