Lärarnas villkor sämre än i våra grannländer

Undervisningsplikten för universitetslärare varierar stort mellan lärosäten. Villkoren är dessutom genomgående sämre än i grannländerna, med upp till 3,5 gånger mer undervisning under en karriär. Det avslöjar en ny undersökning från IFAU.

Rapporten från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, visar att svenska universitetslärare har små incitament och små möjligheter att knyta samman undervisning och forskning.
Det mest graverande i undersökningen är de mycket stora skillnaderna i undervisningsplikt, mellan lärosätena i Sverige och i jämförelse med grannländerna.

I undersökningen har forskarna tittat på hur många timmar undervisningsskyldighet lärare i statsvetenskap har vid ett antal svenska, norska och danska lärosäten. Dessutom har de studerat hur mycket ersättning lärare får i tid för olika typer av undervisning i en standardiserad så kallad undervisningsbukett. En universitetslärare som blir lektor vid 35 års ålder och professor vid 45 behöver vid Linköpings universitet under sin karriär utföra 3,5 gånger mer undervisning än vid Aarhus universitet eller Universitetet i Bergen. Och nästan dubbelt så mycket undervisning som en universitetslärare vid Lunds universitet.
– För det första visste vi inte att skillnaderna gentemot grannländerna var så stora och för det andra var vi förvånade när vi såg skillnaderna inom Sverige, säger Douglas Brommesson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet och en av forskarna bakom undersökningen.

Ingen tid till reflektion
Svenska lektorer har ofta uppemot 80 procent undervisning i tjänsten. Konsekvenserna är tydliga.
– Lärare vid lärosäten där man måste undervisa mest får svårt att förena forskning och undervisning. Det finns inte tid till reflektion, till fördjupning, och minst av allt till egen forskning. Mindre forskning blir utförd och vi tror att det får effekter på undervisningen.

I rapporten har man också undersökt effekten av högskolepedagogiska kurser.
– Det finns indikationer i vår studie på att högskolepedagogiska kurser kan vara fungerande verktyg. Men vi diskuterar också om det finns andra vägar, till exempel pedagogiska akademier där man mer långsiktigt arbetar med löpande seminarier.

Pedagogiska meriter väger lätt
Forskarna bakom rapporten har även studerat incitamenten till pedagogisk utveckling genom att granska hur de sakkunniga rangordnar meriterna vid tillsättningen av lektorat.
– Det är nästan aldrig de pedagogiska meriterna som väger tyngst medan det är vanligt att de vetenskapliga meriterna avgör. Det skickar signaler som inte är så lyckade om vi vill att våra lärare ska förena forskning och undervisning, säger Douglas Brommesson.


Kategorier: Artiklar, Villkor