På uppdrag av regeringen har UHR kartlagt och analyserat hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering och lagt fram rapporten Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?.
UHR konstaterar att trots att lärosätena sedan 2001 enligt högskoleförordningen ”aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan” har inte sambandet mellan social bakgrund och övergång till högre utbildning förändrats de senaste tio åren.
– Det innebär att något inte har gjorts tillräckligt bra, och frågan har heller inte varit prioriterad under den förra regeringen, säger Karin Åmossa.
Däremot har snedrekrytering utifrån utländsk bakgrund minskat och övergången till högskolestudier för personer födda utomlands eller i Sverige med utländska föräldrar ligger på samma nivå som personer med svensk bakgrund. Det gäller dock inte de som kommit till Sverige efter skolstarten, deras övergång är betydligt lägre.
Kvinnor och män väljer i stor utsträckning olika program.
– Det finns många exempel på att man försöker få flickor att bryta könsbarriären och studera teknik och naturvetenskap. Men mig veterligt finns det otroligt få försök att få pojkar att exempelvis gå utbildningar inom vård eller lärarutbildningar. Man försöker göra något åt kvinnorna, men verkar ha inställningen att pojkarna är som de är. Där tror jag det är ett stort problem, säger Karin Åmossa.
Förslag på åtgärder
UHR rekommenderar att regeringen ger lärosätena i uppdrag att ta fram en strategi för hur de ska främja breddad rekrytering och breddat deltagande. Den ska innehålla hur lärosätet tänker arbeta med frågorna och sätta upp mål som går att följa upp.
Lärosätena bör vidare få i uppdrag att ta fram metoder att arbeta för breddad rekrytering tillsammans med andra aktörer som grundskolor och gymnasier, arbetsförmedling, folkhögskolor och invandrarföreningar.
– Som många andra tror jag att det behövs tidiga insatser. Breddad rekrytering måste kopplas mycket mer till skolan; studie- och yrkesvägledare har en otroligt viktig roll på gymnasiet och i grundskolan. Vill man bredda rekryteringen måste man se till att alla unga får en relation till vad en högskoleutbildning är.
Karin Åmossa menar också att det i utbildningssystemet måste finnas utrymme för misstag och möjlighet att välja om. Hon anser att på flera sätt är inte gymnasieskolans betygssystem bra. Dels måste barnen redan i tolvårsåldern välja utbildningsväg genom att få med alla språk för att få meritpoäng i gymnasiet. Dels räknas på gymnasiet varje kursbetyg ända från ettan.
– Det är för högskolan en tokig ordning, det som är viktigt är vad studenterna kan när de kommer till högskolan, inte vad de kan som 16-åringar.
”Det saknas erfarenhet”
Enligt UHR-rapporten bör också lärosätena i sina strategier skriva in hur de ska använda bedömning av reell kompetens och alternativt urval för att bredda rekryteringen.
– Här saknas det erfarenhet och kompetens på lärosätena, både för tillträdesfrågor och framför allt för validering av reell kompetens. Det här problemet kommer att växa i takt med att livslångt lärande blir allt viktigare.
Vidare anser UHR att regeringen bör ge lärosätena i uppdrag att systematiskt följa upp studenterna efter examen för att kunna visa på utbildningarnas relevans för arbetsmarknaden och därmed kunna ge en realistisk bild av vilka yrken en utbildning kan leda till.
Dessutom vill UHR att myndigheten ska få ett uppdrag av regeringen att regelbundet följa upp lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande.
Ödesfråga för framtiden
– Rapporten lyfter fram betydelsen av mångfald eftersom den bidrar till hög kvalitet i utbildningen; man lär sig mer och tänker bättre när man bryts mot andra perspektiv och åsikter, säger Karin Åmossa.
Men hon menar att framtidsperspektivet inte är lika tydligt i rapporten.
– Vi utbildar för en framtid, som blir och mer global. Den kräver mer och mer kompetens att fungera bra i heterogena grupper. Vi behöver folk som kommer ut från högskolan och som inte bara kan hantera, utan som välkomnar, andra perspektiv och åsikter.
