– En jämn könsfördelning i styrelserna är en väldigt viktig princip, därför behöver vi reglera den frågan, säger ministern som nu överlämnat propositionen om hur nomineringsprocessen ska gå till.
Därmed avskaffas den rådande modellen som innebär att nomineringsgruppen leds av landshövdingar och i övrigt består av en person med sakkunskap om det aktuella lärosätet och sektorn samt en student.
Gruppen bantas nu från tre till två personer, fortfarande en sakkunnig samt en som ska utses av regeringen.
Studentrepresentanten och landshövdingen försvinner alltså.
Understryker nationellt uppdrag
– Att grupperna inte längre ska ledas av landshövdingarna är ett sätt att understryka att alla lärosäten har ett nationellt uppdrag, även om de självklart också ska samverka med regionerna, säger Helene Hellmark Knutsson.
Propositionen bygger i stora delar på de förslag som Kåre Bremer lämnade i juni 2015 som del av Ledningsutredningen, där han bland annat framhöll att de lärare och studenter som ingår i styrelserna inte längre ska kallas ”representanter”, utan i likhet med övriga vara ”ledamöter” och därmed inte enbart uppfattas som företrädare för lärarna respektive studenterna.
Kollektivt ansvar
– Det är också en viktig princip, att alla i styrelsen har ett kollektivt ansvar, för exempelvis strategiska beslut, säger Helene Hellmark Knutsson.
Det blir, som Universitetsläraren skrivit om flera gånger tredje försöket på tio år att skapa ett system för nominering till styrelserna. I väntan på att det ska träda i kraft har sittande styrelsers mandat förlängts till 1 maj 2017, då nya styrelser ska tillsättas enligt det nu presenterade nomineringssystemet.
