Europeiska universitet hjälper flyktingar

Universitet och högskolor i hela Europa påverkas av den kraftiga ökningen av antalet flyktingar. Flest initiativ för att bistå akademiska flyktingar verkar finnas i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Listan på insatser, igångsatta, planerade eller möjliga, är lång. Men samordning saknas.
– Inom The European University Association, EUA, finns ett försök till samordning, men det är än så länge mer fråga om diskussioner och att försöka samla olika förslag till initiativ, säger Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning och prorektor vid Göteborgs universitet.
Hon lyfter fram Tyskland och Nederländerna där det finns en tydlig vilja att göra insatser riktade mot studenter. I Storbritannien tas relativt många akademiker på flykt emot inom ramen för organisationen Cara, Council for At-Risk Academics.

100 miljoner euro till tyska lärosäten
Men initiativen organiseras olika. I Tyskland är det en myndighet som står för samordningen, Deutscher Akademischer Austauschdienst, DAAD. Ministeriet för utbildning och forskning har anslagit 100 miljoner euro till lärosätena fram till 2019 och DAAD kommer att administrera insatserna.
Där ingår stöd för att erkänna utbildningar från hemländerna, 2 400 extra platser årligen på förberedande utbildningar samt extra utbildning för universitetsanställda i legala, psykologiska och interkulturella frågor.

”För få stipendier”
I Nederländerna finns en ideell organisation, Spark, som samordnar vissa insatser.
Spark konstaterar att av de flyktingar som flyr Syrien i åldern 18 till 24 år är det kanske fem procent som har tillgång till högre studier. Spark talar om att det finns alltför få stipendier för att täcka behovet. Organisationen argumenterar för att det är bättre att anordna utbildningar i Syriens grannländer. Ett stipendium i Europa motsvarar mellan två och tolv stipendier i Mellanöstern.
Som exempel på insatser vid enskilda lärosäten kan nämnas universitetet i Radboud som ligger nära Nederländernas största flyktingförläggning. Universitetet hjälper till med måltider, tillgång till idrotts­anläggningar, öppna före­läsningar och språkutbildning och har ett stödcentrum för flyktingar.

– Det är svårt att få överblick över insatserna, länderna skiljer sig åt och även inom varje land ser det olika ut och de enskilda lärosätena agerar på olika sätt, men mycket positivt sker, sammanfattar Helena Lindholm.


Kategorier: Artiklar, Samverkan, Utland