Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Här får doktoranderna genus som spetskompetens

I 15 år har Umeå universitet drivit sin genusforskarskola. Nyligen disputerade den 50:e doktoranden, Tamara Andersson, i litteraturvetenskap.

21 mars, 2016
Anders Jinneklint
Håkan Lindgren
Tamara Andersson, nybliven doktor i litteraturvetenskap, uppskattar Genusforskarskolans tvärvetenskapliga profil som gjort att hon fått en inblick i många forskningsområden.

Umeås genusforskarskola utmärker sig särskilt för sin tvärvetenskapliga modell. Sedan starten 2001 har 87 doktorander antagits i samarbete med närmare 40 ämnesdiscipliner. Just nu finns 35 doktorander inom Genusforskarskolan, fördelade på alla fakulteter.
– Vi har en 50–50-modell där halva doktorandtjänsten finansieras av fakulteten och den andra halvan av Genusforskarskolan. Det är därför vi kan ha så många doktorander och de får genus som spetskompetens, säger Annelie Bränström Öhman, professor och studierektor för Genusforskarskolan.

I december 2015 blev Tamara Andersson den 50 doktoranden att disputera inom Genusforskarskolan, med avhandlingen Den ensamma sjöjungfrun. Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genreperspektiv.

Mycket tankeutbyte
Tamara Andersson uppskattar den tvärvetenskapliga profilen.
– Jag har fått en skolning i tvärvetenskap i trygga rum. När vi möts och talar om forskning över ämnesgränserna vågar man testa sina tankar. Det blir en livlig miljö med mycket tankeutbyte. Jag har också fått en inblick i hur olika villkoren kan se ut vid andra fakulteter, säger hon.

Tamara Andersson menar att den tvärvetenskapliga miljön också har fungerat som en ögonöppnare när det gäller hennes egen forskning.
– Det är nyttigt att lägga fram en text inför folkhälsovetare, datavetare, historiker och forskare inom pedagogiskt arbete. När jag märker var dessa smarta människor inte hänger med, vet jag vad jag måste förklara tydligare. Om jag ska ta uppgiften att sprida min forskning utanför akademin på allvar är det en viktig del.

Lättare orientera sig vetenskapligt
Som humanist har hon ibland varit ganska ensam inom akademin, och därför gläds hon särskilt över forskarkollegor från andra fakulteter.
– Ju högre upp du kommer inom humanistisk utbildning, desto fattigare blir det med kurskamrater och samtalspartner. Då blir det extra spännande att få ta del av andras forskning och det blir lättare att orientera sig i vetenskapliga texter överlag.

Tamara Andersson trivs så bra inom akademin att hon har sökt en ny doktorandutbildning, denna gång inom engelsk litteraturvetenskap.
– Jag beslutade för många år sedan att jag vill stanna kvar inom akademin. Den privata sektorn skriker inte direkt efter humanister och jag trivs med att både undervisa och forska.

Anders Jinneklint
Håkan Lindgren

Genusforskarskolan vid Umeå universitet startades 2001 efter beslut av regeringen. Syftet är att främja genusforskningen som en inriktning inom olika discipliner och ge doktorander en god insikt i genusforskningen såväl inomvetenskapligt som inom det särskilda tvärvetenskapliga kunskapsområdet. Sedan 2008 är Genusforskarskolan en del av Umeå centrum för genusstudier.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023