Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kritik mot öppna kontorslandskap på nytt campus Chalmers

Samverkan och integration ska prägla de nya lokalerna för lärande och forskning inom Chalmers samhällsbyggnad. Så uttrycks ambitionen bakom ombyggnaden där institutionerna Arkitektur och Bygg- och miljöteknik ska ingå. Men många är kritiska mot att jobba i öppna kontorslandskap.

1 mars, 2016
Björn Forsberg
White arkitekter
Öppna kontorslandskap är ett centralt inslag när Arkitekthuset vid Chalmers byggs om. Anställda på institutionen Bygg-och miljöteknik vill ha egna kontorsrum och tycker inte att de har fått vara med tillräckligt i processen. Bilden är en skiss som visar hur interiören är tänkt att se ut.

– Jag tycker att man ska lyssna på personalen. I det här fallet har ledningen bestämt att man ska ha öppna kontorslandskap trots att en majoritet av de som arbetar på Bygg-och miljö är emot, säger Lars Bengtsson, SULF-ordförande vid Chalmers tekniska högskola.

Totalt investerar Akademiska hus på uppdrag av Chalmersfastigheter cirka 360 miljoner kronor i projektet, som främst innebär en ombyggnation av arkitekturhuset vid Chalmers. Byggstart var i slutet av januari 2016 och allt ska enligt planerna stå färdigt i augusti 2017.

84 procent föredrar eget rum
– Vi genomförde en enkät bland de anställda på Bygg- och miljö i juni inför ombyggnationen. Svarsfrekvensen var hög och 84 procent sa att de föredrog att ha ett eget kontorsrum om de hade fått välja helt fritt, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall, vice ordförande i Saco-S vid Chalmers och anställd på Bygg- och miljö.

Men så blir det inte i de nya lokalerna. I stället ska man sitta i ett öppet kontorslandskap med åtta till tio platser, eller få dela ett litet rum med en annan medarbetare. Sedan blir det särskilda sammanträdesrum, rum att ringa i och så kallade tysta rum.

Behöver lugn och ro
– Vi som jobbar på Bygg- och Miljö behöver lugn och ro och fokus på forskning men också en miljö som tillåter koncentration när vi förbereder undervisning. Det kan vara svårt att få det i de nya lokalerna, och det finns personal som har sagt att de kommer att jobba hemifrån om det nya inte blir bra. Och då har man ju misslyckats med ambitionerna om samverkan och integration.

Ann-Margret Hvitt Strömvall säger samtidigt att de cirka 150 anställda på Bygg- och miljö behöver nya lokaler. Frågan har diskuterats i mer än 20 år och de nuvarande lokalerna är nedgångna och opraktiska. Länge var planen att ombyggnationen av det så kallade A-huset skulle innebära att alla anställda skulle få ett eget rum. Men det visade sig vara svårt byggnadstekniskt och när så Arkitekturinstitutionen tog fram ett ombyggnadsförslag som byggde på storrum så nappade också institutionsledningen på Bygg- och miljö.

Lokalerna måste anpassas efter arbetssätt
På institutionen för Arkitektur säger Stefano d´Elia, tekniklektor och lokal Saco-S-representant, att det blir fel om motivet för att bygga om till större kontorsmiljöer enbart är att tjäna yta och pengar.

– Det viktigaste motivet måste vara att det ska bli bättre och förändringar måste vara anpassade till den verksamhet man bedriver och de människor som finns där. Då kan det bli bra, till med om man får en något mindre yta att arbeta på. Sedan gäller det att göra alla personer delaktiga, och vi på institutionen för Arkitektur har fått vara med i hela processen, kunnat påverka och känner att de lokaler som vi får trots allt passar vårt sätt att jobba, säger Stefano d´Elia men påpekar att han inte är helt nöjd med allt i ombyggnationen.

­­

Prefekten gör det bästa av situationen
Trots att Ann-Margret Hvitt Strömvall är kritisk till öppna kontorslandskap så säger hon att prefekten på Bygg- och miljö nu gör mycket för att få med personalen i det fortsatta arbetet kring ombyggnationen. Man har bland annat gjort en riskanalys för att identifiera och undanröja problem.
– Vi har en lyssnande prefekt som gör det bästa av situationen. Vi har bland annat haft seminarier, gjort studiebesök och frågan har diskuteras i lokal samverkan, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall.

Personalen borde ha involverats från början
Problemet är att personalen inte kunde påverka själva beslutet om öppna kontorslandskap.
– Man borde ha involverat all personal från början, haft brainstorming och seminarier, lyssnat diskuterat och tillsammans fattat ett beslut om hur den nya kontorsmiljön skulle se ut. Kanske hade det då också landat i ett förslag om öppna kontorslandskap. Eller något helt annat.  Men oavsett hade alla då varit delaktiga. Vi hade fått kontor och en arbetsmiljö som är anpassad efter vårt arbetssätt. Nu blev det inte så och det är tråkigt, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall.

Björn Forsberg
White arkitekter
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023