Den här artikeln har klandrats av Pressens Opinionsnämnd.
Den direkta förhistorien är att Margareta Hallberg, dekan vid humanistiska fakulteten och professor i vetenskapsteori, går i pension under tiden hon är förordnad dekan. Då anställs hon som senior professor vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori där Christina Thomsen-Thörnqvist är prefekt. Motiveringen är att Margareta Hallberg ska kunna fortsätta som dekan, och då behöver hon ha en tjänst i botten.
– Enligt vår anställningsordning kan prefekten för rektor föreslå en tjänst som senior professor, för ett år i taget. Som rektor är det jag som fattar beslut om anställning av professorer, inklusive seniora professorer, meddelar rektor Pam Fredman via mejl.
SULF:s förbundsjurist Carl Falck är kritisk.
– Jag anser att det här är ett märkligt förfarande. Humaniora i Göteborg är en stor fakultet och det borde inte vara någon svårighet att låta annan ta över som dekan, säger han.
”Inget samband”
Noteras kan att den här nya affären delvis tilldrar sig vid samma institution där två filosofer, Jan Almäng och Christer Svennerlind, anmält 95 fall av brott mot LAS och anställningsförordningen till UKÄ. Pam Fredman menar att det inte finns något samband:
– De anställningar som anmälts och som GU har kännedom om handlar om andra anställningsformer och har inget med Margareta Hallbergs anställning som seniorprofessor att göra, klargör hon.
Anställningen av Margareta Hallberg uppmärksammas i Expressen/Göteborgs-Tidningen 4 dec 2015 under rubriken ”Efter lönelyftet: Anställde sin chef”.
Den artikeln delas på Facebookgruppen Rädda språken vid Göteborgs universitet med inledningen ”Det här handlar om de två personer som låg bakom språkdöden vid GU”.
Offentlig strid redan 2012
Till saken hör att det 2012 var en infekterad strid vid fakulteten om nedläggningen av undervisningen i italienska. Då var Margaretha Hallberg dekan och Christina Thomsen-Thörnqvist vicedekan. Debatten pågick för öppen ridå både i Göteborgs-Posten och i GU Journalen, med argument som ”för låg kvalitet” respektive ”vetenskapsfientligt och nationalistiskt”.
Och uppenbarligen är såren inte läkta. I Facebookgruppen får inlägget en lång rad instämmande kommentarer, en del på temat vänskapskorruption.
I det läget mejlar Christina Thomsen-Thörnqvist till prefekten vid fakultetens språkinstitution och försöker få hen att förmå de som lagt ut de kritiska synpunkterna på Facebook att ta bort inläggen.
När detta uppdagas i GP 12 februari 2016 under rubriken ”GU-chef jagar kritiker på Facebook” mejlar Christina Thomsen-Thörnqvist till den andre prefekten och försöker få reda på hur hennes första mejl kunnat nå GP. Också detta mejl publiceras i GP.
– Om det har gått till så som det refereras i GP så är det brott mot yttrandefriheten och meddelarskyddet, båda grundlagsskyddade. Så kan inte en ansvarig myndighetsföreträdare agera, säger Carl Falck.
Anonym kritik från anställda
Affären rullar vidare. I senaste GU Journalen, 1-2016, protesterar tio anonyma anställda vid humanistiska fakulteten. De skriver att ”Vi har rätt att vara kritiska, vi till och med förväntas vara det. Som chef inom myndigheten måste man tåla kritik.”
På samma debattsida finns ett inlägg av Enrico Tiozzo, professor emeritus i italienska vid Göteborgs universitet. Han skriver att tjänster som seniorprofessor är en korruptionsrisk och anför varnande exempel från Italien. Enrico Tiozzo deltog flitigt i den offentliga debatten om nedläggningen av italienskan 2012.
Sedan följer händelser slag i slag. Pam Fredman säger i GP att hon ska låta utreda saken.
Internrevisionen granskar
På Universitetslärarens fråga om agerandet kan innebära grundlagsbrott svarar Pam Fredman via mejl:
– Anklagelsen är allvarlig och det är därför av största vikt att saken undersöks noga. Av den anledningen har internrevisionen påbörjat en granskning. Innan denna är slutförd vill jag inte uttala mig i det specifika fallet.
Efter beskedet om utredning meddelar Christina Thomsen-Thörnqvist att hon tar time-out.
Academic Rights Watch har anmält ärendet till Justitiekanslern, med motiveringen att det är olämpligt att en fråga om ett eventuellt yttrandefrihets- och tryckfrihetsbrott utreds internt.
