Ja: Olle Josephson, professor i nordiska språk, Stockholms universitet.
Nej: Maria Kuteeva, professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning, Stockholms universitet.
1. Vilka är möjligheterna och riskerna med att engelska alltmer används som publiceringsspråk?
Olle Josephson:
– Problemet är inte om svenska eller engelska används för mycket utan för lite. För lite engelska innebär förödande isolering från det internationella vetenskapssamfundet. För lite svenska medför åtminstone tre risker: Kvaliteten kan försämras inom ämnen där den språkliga framställningen är del av resultatet (framför allt humaniora). Avskärmningen från det svenska samhället växer. Och vetenskapssvenskan, det vill säga terminologi, textmönster och fraseologi, utvecklas inte – på sikt mycket problematiskt för undervisning, grundkurslitteratur, gymnasieläroböcker, folkbildning och åtskilligt annat.
Maria Kuteeva:
– Engelska är nu ett de facto vetenskapligt lingua franca. Publicering av forskning på engelska gör det möjligt för alla forskare att nå en bred publik och medverka i internationella projekt, nätverk och utbyten. Flera svenska lärosäten producerar forskning i världsklass inom olika vetenskapsområden och placerar sig bland de 100 bästa universiteten på prestigefyllda rankningslistor. Detta vore omöjligt utan granskade publikationer på engelska. Det finns en risk att vetenskaplig svenska används mindre men forskning visar att bruket av engelska i internationella publikationer inte hindrar forskare från att använda svenska i andra vetenskapliga sammanhang.
2. Vilka är möjligheterna och riskerna med att alltmer undervisning sker på engelska?
Olle Josephson:
– Möjligheterna är givetvis att studenterna tillägnar sig ett internationellt fackspråk, absolut nödvändigt i de allra flesta utbildningar i dag. Riskerna är inte bara att studenterna inte lär sig ett svenskt fackspråk (se ovan). Det är också svårare att förstå – och undervisa om – komplexa ting på ett annat språk än sitt modersmål. Framgångsrik undervisning på icke modersmål kräver ofta striktare ramar och mer monologisk undervisningsstil. Det kan hota kvaliteten.
Maria Kuteeva:
– Undervisning på engelska lockar internationella studenter och möjliggör för lärosäten att rekrytera fler internationella medarbetare, vilket bidrar till en mer dynamisk undervisnings- och lärandemiljö. Användandet av engelska inom internationell utbildning medför utmaningar inte bara i Sverige utan även på andra europeiska universitet och i engelsktalande länder som lockar studenter från hela världen. Vissa vetenskapsområden vid svenska lärosäten, till exempel teknik och naturvetenskap, skulle ha svårt att rekrytera studenter och lärare om enbart svenska användes i undervisningen. Goda kunskaper i engelska är också viktigt för att kunna läsa kurslitteraturen.
3. Vilka åtgärder behövs för att minska riskerna och ta vara på möjligheterna?
Olle Josephson:
– Slagordet är parallellspråkighet, som brukar återfinnas i språkliga riktlinjer för olika lärosäten. Enkelt uttryckt innebär det att forskning, undervisning och annat ska kunna utföras på både svenska och engelska. Proportionerna mellan språken kan och ska växla mycket, men inget av dem ska vara omöjligt på något stadium. Ska parallellspråkighet fungera måste vi bygga ut språkverkstäder, skrivkurser, termbanker, översättningshjälp, språkkurser för lärare och andra typer av språkstöd. Att studenter och forskare rekryteras från hela jordklotet gör sådana insatser än nödvändigare.
Maria Kuteeva:
– Många svenska lärosäten har redan språkpolicyer som främjar att svenska och engelska används parallellt i undervisning och forskning. Det är en viktig utveckling anser jag. Mer kan göras för att säkerställa att engelskspråkiga publikationer sammanfattas och marknadsförs på svenska. Vi bör heller inte glömma att svenska, engelska och andra språk används på olika sätt inom olika vetenskapsområden. Vissa områden är starkt beroende av språk för kunskapsuppbyggnad. Att utveckla vetenskaplig kompetens och lära sig fackterminologi kan vara en utmaning för såväl modermålstalare som personer med annat modersmål. Mer undervisning behövs i alla akademiska språk.
