Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Duellen: Bör rektorsansökningar vara sekretessbelagda?

Rekryteringen av rektorer till högskolor och universitet sker i dag inför öppen ridå medan ansökningar till andra myndighetschefsjobb är hemligstämplade. Sekretess vid rektorstillsättningar är ett av förslagen på utvecklingsåtgärder som finns med i ett betänkande som nyligen landade hos högskole- och forskningsministern.

15 december, 2015
Universitetsläraren

Ja: Peter Gudmundson, rektor vid KTH.

Nej: Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet.

 

Vilka för- eller nackdelar ser du i dag, med att hålla rektorsansökningar öppna?

Peter Gudmundson:
– En uppenbar nackdel med att ha helt öppna ansöknings­processer är att många potentiella kandidater inte kommer att söka. Det kan finnas kandidater utanför universitetet som inte vill visa att de söker med tanke på sin nuvarande position. En chef i näringslivet eller offentlig förvaltning, på ett forskningsinstitut eller på ett annat universitet kan känna att hen skulle undergräva förtroendet på sin nuvarande arbetsplats. Man vill inte riskera att offentligt söka sig till en annan arbetsplats som i slutänden kanske leder till att man inte får jobbet.

Ylva Hasselberg:
– Den stora fördelen är att kollegiet har insyn och inflytande. Rektorsposten bör uppfattas som ett förtroendeuppdrag. Av detta
följer att lärare och studenter inte bör uteslutas från att vara med och ta ansvar. Granskningen av kandidaterna bör inte vara ­rekryteringsgruppens ensak utan ske i hörandeförsamlingarna.

Hur skulle en sekretess förbättra eller försämra rektorsutnämningsprocessen?

Peter Gudmundson:
– En sekretess skulle med all sannolikhet ge fler kompetenta sökande till positionen och därigenom ge ett bättre urval av kandidater. Kanske den bäst lämpade kandidaten inte skulle söka rektorsjobbet om det inte vore sekretess. Man kan argumentera för att en öppen process ger en bättre förankring på universitetet men den fördelen överväger inte nackdelarna. I styrelsen för ett universitet sitter valda representanter för lärare och studenter. Vidare ska alltid ett hörande göras av lärare, studenter och ­arbetstagarorganisationer när en kandidat presenteras. Detta säkrar en tillräcklig förankring.

Ylva Hasselberg:
– Förslaget om sekretess är förknippat med ett definitivt avskaffande av hörandeförsamlingarnas (förutvarande elektorsförsamlingarnas) val mellan olika kandidater. Detta är jag mycket negativ till. Det kommer att ytterligare öka styrelsens och rekryteringsgruppens makt över rektorsvalet och i motsvarande grad minska kollegiets och studenternas inflytande.

Bör rektorer jämställas med andra myndighetschefer?

Peter Gudmundson:
– Det finns en stor skillnad mellan rektorer och andra myndighetschefer. Ett universitet har en stor andel externa intäkter och arbetar inte bara mot ett statligt anslag. Detta ger andra förutsättningar. Jag skulle förorda att universiteten hade en speciell organisatorisk form. Det finns exempel i andra länder, exempelvis Finland.

Ylva Hasselberg:
– Rektorer bör absolut inte jämställas med andra myndighetschefer eftersom universitet inte kan jämställas med andra myndigheter. Universiteten bör inte betraktas som linjeorganisationer annat än i mycket begränsad utsträckning och rektor bör varken vara gd eller vd. Rektor ska vara den främsta bland likar. Han eller hon måste ha stor respekt för den akademiska friheten och kollegiets (fakulteternas) ansvar för forskning och utbildning. Det är alltså en helt annan fördelning av makt och ansvar som bör råda vid ett universitet jämfört med vad som gäller inom andra myndigheter.

 

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023