Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Brister i forskning om sjukas väg till arbete

Forte har gjort en sammanställning av forskningen kring hur långtidssjukskrivna ska kunna återgå till arbete. Resultatet kan betraktas som ett misslyckande för denna forskning som hittills kostat 75 miljoner.

18 november, 2015
Bill Erlandsson

Forskningsprogrammet Rehsam har pågått i fyra år och ska finna metoder för att rehabilitera dem som är sjukskrivna under långa perioder. Till programmet inkom 75 projektansökningar, men bara 24 av dem har fått finansiering.
Sammanställningen visar att många av både studierna och ansökningarna ”har för låg vetenskaplig kvalitet”, skriver Forte, den största och statliga finansiären av arbetslivsforskning i Sverige, i rapporten Rehabilitering och samordning.
– Det finns en problematik i att forskningen inte lett till att vi ser någon evidens i hur rehabiliteringen ska gå till. Detta är en väldigt komplex fråga och den största missen består i att projekten inte har involverat arbetsgivarna och arbetsplatserna tillräckligt mycket, säger Fortes projektledare Staffan Arvidsson.
Fokus för projekten har legat på den medicinska behandlingen.

Beror det på programmet eller på forskarna?
– Forskarnas interventioner har bestått av dels medicinering, dels KBT-behandling och olika fysiska, terapeutiska åtgärder, men vi vet inte vilken av dessa delar som varit mest verksam: sjukgymnastik, medicin eller KBT.
Enligt Fortes internationella kunskapsöversikt har 350 originalstudier med 45 000 långtidssjukskrivna personer tagits fram i en rad olika länder. Av dessa bedöms endast 17 studier uppfylla syftet att få fram ett rehabiliteringsprogram.

Betyder det att problemet inte enbart är svenskt?
– Vi har tittat på en del av västvärlden som har liknande arbetsmarknader som Sverige. Men vi har fått sålla hårt eftersom många studier egentligen inte handlade om rehabilitering och därmed inte är mätbara för oss. Men kunskapsnivån har flyttats framåt. Nu har vi lärt oss detta och det är dags att stanna upp för att titta på de kunskapsluckor som finns och gå vidare mot det vi inte vet, säger Staffan Arvidsson.
Eftersom det är oklart vad i forskningen som har störst betydelse för rehabiliteringen borde kommande insatser inriktas mot att klargöra det, anser Forte. En utvärdering av när effekter av en viss medicinsk åtgärd kan förväntas, skulle enligt Fortes rapport vara värdefull.

Bill Erlandsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023