Det var den 35-årige läkaren Raphaël Toledano som hittade kvarlevorna.
– När jag pluggade medicin gick det rykten om att glasburkar på institutionen innehöll kvarlevor från koncentrationslägren, berättar han.
Raphaël Toledano har skrivit en avhandling om de experiment som gjordes när nazistiska vetenskapsmän installerade sig vid universitetet i Strasbourg under andra världskriget.
En av dem, August Hirt, professor i anatomi, ville skapa en skelettsamling av den ”judiska rasen”. Han lät bygga en gaskammare i koncentrationslägret Struthof, och beställde dit en fångtransport från Auschwitz.
86 personer dödades för ändamålet. Efter kriget begravdes kropparna. Men rester från Hirts samling sparades som bevismaterial mot nazisterna.
Raphaël Toledano hittade dem i somras. I ett för allmänheten stängt museum på den rättsmedicinska institutionen stod en glasburk innehållande hud, och två provrör med delar av tarmar och mage.
”Inventera alla universitets samlingar”
Universitetsledningen, som så sent som i början av 2015 förnekade att det fanns några rester kvar från experimenten, har nu tillsatt en expertgrupp för att utreda historien.
– Alla berörda universitet borde göra en komplett inventering för att undersöka om de bevarar rester från nazitiden, säger Raphaël Toledano.
Universitetslärarfacket Snesup-FSU ställer sig frågande till hur institutionen har kunnat bevara de makabra kvarlevorna i 70 år.
Pascal Maillard, professor i litteratur, säger att universitetssjukhusets läkare kanske inte har velat ta tag i frågan av rädsla för att svärta kårens rykte.
En annan bidragande orsak kan vara att Strasbourgs universitet inte uppfattar perioden under andra världskriget som sin egen, eftersom institutionerna evakuerades till Clermont-Ferrand under den nazistiska ockupationen.
– Men vi har förstås ett ansvar att föra historien vidare. Särskilt i dag när vi ser hur extrema politiska rörelser växer runt om i Europa, säger Pascal Maillard.
