Medlemmen, Yasemin Bekiroglu, berättar att hon kommer från Turkiet och flyttade till Sverige 2007 för att läsa ett ettårigt mastersprogram vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Hon började doktorandstudier vid KTH året efter, disputerade 2012 för att sedan göra postdok, också vid KTH, fram till nu.
– Jag hade också erbjudande om postdok i Tyskland. Men jag såg Sverige som hemma, tyckte om kulturen och kände att jag kunde slå mig ner här. Jag var också mycket glad i mitt arbete, jag hade en så trevlig arbetsmiljö, så jag valde KTH, säger hon.
Hon har inte hunnit lära sig så bra svenska som hon önskar.
– Jag har inte haft så mycket tid för mig själv, jag har jobbat väldigt hårt med min forskning. Forskningsmiljön är mycket internationell och de svenskar jag träffar pratar engelska.
Yasemin Bekiroglu har just fått avslag på sin ansökan om medborgarskap.
– Jag har bott i Sverige i åtta år och jag känner att jag vill leva i Sverige och var mycket glad när jag fick permanent uppehållstillstånd i fjol. Jag tycker att det är orättvist att jag ska behöva vänta ytterligare två–tre år på att bli svensk medborgare, säger hon.
Ny dom öppnar möjligheter
Vanligen krävs fem års ”hemvist” i Sverige för att bli svensk medborgare, och att man haft för avsikt att stanna kvar i Sverige. Doktorandtiden kunde, innan möjligheten för forskarstuderande att få permanent uppehållstillstånd öppnades i juli 2014, inte räknas som ”hemvist” i landet.
Yasemin Bekiroglu har blivit uppmärksammad på en ny dom i migrationsdomstolen i Malmö som visar att det går att få räkna in tiden som doktorand för att kvalificera sig för medborgarskap, även om man tidigare uppgett att man tänkte lämna landet.
Den före detta doktoranden har i domen fått rätt att räkna in tiden för forskarstudierna trots att hon uppgett för Migrationsverket att hon tänkte lämna landet efter att hon disputerat.
– Fram till 2006 var det ett krav att doktorander skulle skriva att de skulle lämna landet för att få ansökningarna om uppehållstillstånd godkända. Sedan dess har inte det kravet funnits men många doktorander upplever att de har fått felaktig information om att de fortfarande måste skriva så, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef.
”Lagändring krävs”
Det här har fått en grupp utländska doktorander att protestera. De har vänt sig till regeringen med ett brev och en namnlista.
– Men det är fel väg att gå, regeringen får inte styra hur Migrationsverket agerar i enskilda ärenden, utan det krävs i så fall en lagändring. Den framkomliga vägen är i stället att driva enskilda ärenden till domstol och försöka få till ett prejudikat, säger Robert Andersson.
Enligt domen från migrationsdomstolen i Malmö hade visserligen den före detta doktoranden uppgett för Migrationsverket att hon skulle lämna landet efter disputationen. Men hon har på en rad andra sätt visat att hon planerat att stanna i Sverige.
Hon lärde sig svenska på avancerad nivå, hon har arbetat parallellt med doktorandstudierna, hon är gift med en svensk och hade egen lägenhet innan hon flyttade ihop med sin make.
– Det viktiga är att Malmödomen visar att det är möjligt att få tillgodoräkna sig doktorandtiden vid ansökan om medborgarskap. Men däremot är det svårt att säga vilka omständigheter som är avgörande, det framgår inte fullt ut av domskälen, säger Robert Andersson.
