Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Digitalisering sätter fart på medborgarforskning

Medborgarforskning, citizen science, har funnits länge. Men med internet, big data och smarta telefoner har företeelsen gått in i en helt ny fas.

16 november, 2015
Per-Olof Eliasson
Vetenskap och Allmänhet
Skolklasser hjälper forskare vid Umeå universitet att gräva ner och upp tepåsar.
Under 2015 har 250 skolklasser i Sverige hjälpt forskare vid Umeå universitet att gräva ner och upp tepåsar för att undersöka hur klimatförändringar påverkar nedbrytningen av växtmaterial. Massexperimentet var en del av vetenskapsfesten Forskarfredag.

Medborgarforskning har blivit allt mer uppmärksammad. En som har koll är Dick Kasperowski, lektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han leder ett stort tvärvetenskapligt, fyraårigt projekt i ämnet, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Han berättar att man kan dela upp medborgarforskning i flera olika grenar. En är att vetenskapen ber icke-forskare om hjälp. Sedan 1960-talet har amatörer hjälpt forskare att samla in data, särskilt vanligt är det med observationer av fåglar.
– Fåglar är en viktig miljö- och klimatindikator. Om det plötsligt saknas en fågelart är det ett tecken på att något är fel, säger Dick Kasperowski.

Samlar data om galaxer, miljöproblem och buller
Tidigare har forskarna ofta inte talat om att uppgifterna samlats in av amatörer, eftersom man varit rädd att tillförlitligheten i uppgifterna skulle ifrågasättas. Det har ändrats när internet och smarta telefoner har gjort insamlandet av uppgifter mycket enklare och tillförlitligare. Och med tillkomsten av big data har typen av uppgifter som forskare kan be allmänheten om hjälp med ökat.
Ett exempel är att kategorisera galaxer. Moderna teleskop genererar enorma mängder data som inte kan bearbetas med datorer och som forskare inte har en chans att hinna med själva. Dick Kasperowski nämner Oxfordprojektet www.zooniverse.org som har en mycket låg tröskel för allmänheten att delta.
– All vetenskap som jobbar med stora datamängder kan ta hjälp av frivilliga, säger han.
En annan typ av medborgarforskning innebär att amatörer själva använder vetenskapliga metoder, även kallat street science. Genom billiga mätinstrument eller appar till mobilen går det enkelt att logga luftföroreningar, miljögifter eller buller.
– Människor kan använda data om sin omgivning för att sätta tryck på myndigheter och företag. Jag tror att det här kommer att bli en viktig förändring i den demokratiska processen, och leda till mer medborgarinflytande. Personligen tycker jag att det här är den mest spännande delen av medborgarforskning, säger Dick Kasperowski.

Per-Olof Eliasson
Vetenskap och Allmänhet
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023