- Prefektens uppdrag måste förtydligas och göras akademiskt intressant.
- Kollegiala organ ska ha inflytande, men det är linjeorganisationen som ska fatta beslut.
- Strategiska rekryteringar ska beslutas ovanför institutionsnivå, i hela lärosätets intresse.
Det är några centrala förslag i betänkandet ”Utvecklad ledning av universitet och högskolor” (SOU 2015:92), som utredaren Kåre Bremer nyligen överlämnade till högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.
Utredningen har kartlagt ledningsstrukturer och beslutsbefogenheter vid de 31 universitet och högskolor som är statliga myndigheter, samt stiftelserna Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.
Studiebesök och intervjuer har genomförts vid 19 lärosäten. Vidare har man haft möten med lärare och forskare som valts ut av SULF, Vetenskapsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Via Sveriges förenade studentkårer, SFS, har också studenter intervjuats om sin syn på ledningsfrågor.
Röster från ”verkstadsgolvet”
— Vi har haft samtal med ungefär 300 personer och ansträngt oss för att få med röster från ”verkstadsgolvet”, säger Kåre Bremer som betonar att förslagen är resultat av synpunkter som framkommit under arbetets gång.
Exempelvis gäller det kollegialitet och linjestyrning, som ”tillsammans utgör ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten”.
Utifrån detta vill utredningen att lärosätena klargör principerna för ansvars- och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen.
När det kommer till skarpt beslutsfattande förordar utredningen att det blir linjeorganisationens ansvar, vilket bland annat gäller ”strategisk rekrytering”, som föreslås lyftas från institutionsnivå till minst fakultetsnivå.
Detta för att gynna mobilitet och undvika ”för mycket av återbesättningar och internrekryteringar”.
— Jag är medveten om att det finns starka försvarare av det kollegiala beslutsfattandet, men samtidigt är det ingen som egentligen kan påvisa att det fungerar särskilt bra.
Kåre Bremer understryker vidare att ledningen av universitet och högskolor generellt fungerar väl, men att det finns ”förbättringspotential”.
Ledningsutredningen vänder sig i huvudsak direkt till lärosätena, ett av undantagen är förslaget att regeringen ska se över finansieringen av högre utbildning för att åstadkomma mer långsiktiga förutsättningar.
Utredningen vill också att basanslagets del av den statliga forskningsfinansieringen ökas och att regeringen ”instruerar statliga forskningsfinansiärer att minska kraven på samfinansiering”.
”Gedigen, välskriven och intressant”
SULF ger Ledningsutredningen högt betyg, enligt förbundsdirektör Git Claesson Pipping är den ”gedigen, välskriven och intressant”. SULF uppskattar också förslagen om bättre stöd, utbildning och villkor för alla akademiska ledare.
— Men vi är däremot väldigt skeptiska till inställningen till kollegiala organ. Om kollegiala beslut inte anses fungera, varför i så fall inte förslå förbättringar, i stället för att avskaffa dem?
SULF gör också tummen ner för förslaget om sekretess vid rektorstillsättningar, där Ledningsutredningen menar att enbart en kandidat ska presenteras för hörande.
— Givetvis kan inte hela processen vara offentlig, men om hörandet bara ska gälla en kandidat blir det meningslöst.