TNS Sifo har under fyra år undersökt lärosätenas anseende genom enkätundersökningar bland allmänheten. Föga förvånande har specialiserade universitet av internationell klass och de riktigt gamla universiteten högst anseende. Av de 21 lärosäten som ingår i undersökningen toppar Chalmers, följt av KTH och Lunds universitet, Lund har just gått förbi Karolinska institutet. Sedan följer Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
– Ett gott anseende är inte bara betydelsefullt för att dra till sig studenter, forskare, lärare och anslag. Det är också en slags försäkring vid dåliga tider. Om sektorn råkar ut för en kris drabbar det de lärosäten som har lågt anseende i mycket högre utsträckning än de med högt anseende, säger undersökningsledaren Jonathan Wennö.
En trend är att anseendet ökar för Lunds universitet. Jonathan Wennö spekulerar i att de massiva investeringarna i ESS och Max IV påverkar bilden av universitetet.
En trend är också att anseendet för Örebro universitet ökar.
– En tänkbar förklaring är att den nya läkarutbildningen har lyft lärosätets anseende, säger Jonathan Wennö.
Regionala högskolor tappar
Av de mindre regionala högskolorna är det bara Mälardalens högskola och Södertörns högskola som ingår i undersökningen. De mindre regionala högskolorna har relativt lågt anseende och en tydlig trend är att det minskar.
– En teori är att förtroendekrisen för den svenska skolan spiller över på hela utbildningsväsendet och då även högskolan. Men det drabbar inte de universitet som redan från början har starkt anseende.
Jonathan Wennö berättar att lärosätena bildar kluster som förknippas med olika egenskaper.
– De sex–sju högst rankade universiteten förknippas hos allmänheten med kvalitet. I den andra änden av skalan finns de regionala högskolorna som har relativt goda betyg för frågor som studentfokus och att jobba tvärvetenskapligt.
Han påpekar också att det är anmärkningsvärt hur väl allmänhetens uppfattning av lärosätenas anseende stämmer överens med lärosätenas egna bedömningar.
SU och GU förvånansvärt långt ner
En sak som överraskar Jonathan Wennö är att universiteten i Stockholm och Göteborg har relativt lågt anseende och hamnar på den lägre halvan av listan.
– Det är viktigt med en tydlighet vad man gör och vad man står för. De tekniska högskolorna och KI är lätta att förstå, liksom de gamla anrika universiteten i Lund och Uppsala. Men Stockholms och Göteborgs universitet är nästan fullserviceuniversitet, stora lärosäten med gedigen verksamhet. De blir lite anonyma för allmänheten och har kanske inte lika lätt att kommunicera tydlighet.
Jonathan Wennö passar på att bemöta en återkommande kritik mot undersökningen, att den riktar för mycket fokus på varumärken.
– Jag håller helt med om att verksamheten har bra kvalitet alltid kommer först. Men verksamheten är beroende av att man har skattebetalarnas förtroende. Därför krävs det också förmåga att berätta om alla de bra saker man gör, säger han.
Undersökningen bygger på nära 3 000 intervjuer med TNS Sifos onlinepanel.
