Tomas Boman menar att personer med utvecklingsstörning stängs ute från högskolan på grund av fördomar.
– Vi förväntar oss inte att personer med utvecklingsstörning ska finnas i högskolemiljön. En del av dem har förmåga att tillgodogöra sig högre utbildning, säger
Tomas Boman, universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
I Hälsoinspiratör-projektet bromsades studietakten ner och de fem deltagarna läste en tvåårig högskoleutbildning på tre år. Studenterna blev tilldelade en mentor och mycket tid ägnades åt handledning. Lärarna fick också vara kreativa i sin pedagogik.
– Det går inte att föreläsa på ett traditionellt sätt för den här gruppen eftersom de snabbt tappar fokus. Att, till exempel, visa filmer funkar bättre. Salstentor är heller ingen höjdare, då är det bättre med övningar.
För Tomas Boman var det spännande att följa studenterna.
– I början hade de svårt med skrivande och studieteknik, men med tillräckligt stöd utvecklades de mycket.
Visar möjlig arbetsmarknad
Programmet fokuserade på hälsa eftersom personer med utvecklingsstörning har mindre muskelstyrka än andra och lättare för att gå upp i vikt.
– Projektet visar också på en möjlig arbetsmarknad för målgruppen: hälsa för personer med utvecklingsstörning på gruppboenden, äldreboenden och daglig verksamhet. De har ett stort behov av fysisk aktivitet och hjälp att äta på rätt sätt.
2012 ansökte Högskolan i Gävle om att bli centrum för utveckling av högre utbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Utbildningsdepartementet sa nej eftersom målgruppen saknar behörighet. Högskolan försöker också få departementet att se över behörighetsreglerna.
Anders Eriksson är politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet. Han säger att den förra regeringen gjorde bedömningen 2011 att gymnasiesärskolan inte ger de kunskaper som krävs för högre studier.
– Det finns ingen anledning i dagsläget att göra någon annan bedömning. Däremot skulle man kunna diskutera vidare studier i annan form för den här gruppen elever, säger han.
