Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fel att mäta kvalitet med publikationslistor

Ett cv med en lång publikationslista ser bra ut. Men är publikationslistans längd ett bra mått på innovationsförmåga och uppfinningsrikedom? Nej, inte enligt deltagarna i workshopen Publish and perish, arrangerad av Sveriges unga akademi.

5 oktober, 2015
Lisa Beste
Ana Carla Beramendi
Tony Hyman, professor vid Max Planck-institutet för molekylär cellbiologi och genetik i Dresden, Tyskland, var en av talarna under workshopen Publish and perish. Han tycker sig se att unga forskare i dag ser karriär som viktigare än att göra upptäckter.

Pressen att publicera, publicera och publicera för att komma vidare i den akademiska karriären leder inte nödvändigtvis till bra forskning. Unga forskare värderas utifrån antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter med hög impaktfaktor och det finns inte mycket att välja på annat än att rätta sig efter de måttstockar som universitet och forskningsråd använder för att leta efter de som är bäst lämpade för tjänster och anslag.

Den 30 september arrangerade Sveriges unga akademi en workshop, Publish and perish?, där talare och åhörare diskuterade modeller, metoder och verktyg för att mäta kvaliteten i vetenskapliga arbeten och utvärdera unga forskares förmåga att innovera och göra viktiga upptäckter. Här rådde stor enighet om att man mäter fel när man mäter publikationslistor.

Karriär ses som viktigare än upptäckter
Tony Hyman, professor vid Max Planck-institutet för molekylär cellbiologi och genetik i Dresden, Tyskland, betonade vikten av att uppmuntra unga forskare att innovera. Han tycker sig se att unga forskare i dag ser karriär som viktigare än att göra upptäckter, som en följd av att de värderas utifrån var de publicerar sina artiklar.

– Problemet är att unga forskare värderas mindre och mindre utifrån aspekterna upptäckter och innovation, på grund av att det är svårt att kvantifiera dessa. Hur kvantifierar man upptäckter? Hur kvantifierar man innovation? sa Tony Hyman och tillade att forskning ofta sker i processer över lång tid och därför inte kan värderas på kort tid.

Han menar att som det ser ut i dag har vi överlåtit värderingen åt de vetenskapliga tidskrifterna.

– Forskare vet att om de publicerar i Nature så kommer det att hjälpa dem att göra karriär, men det betyder inte nödvändigtvis att de gör några upptäckter.

”En hel del skräpforskning”
Det finns en enorm variation i hur ofta olika artiklar i en och samma tidskrift blir citerade. För att tala klarspråk, som en av talarna på seminariet, så finns det en hel del skräpforskning publicerad även i högt rankade tidskrifter som Nature, Science och Cell.

Pressen att publicera snabbt och mycket leder till att forskare skickar in mindre gedigna arbeten till vetenskapliga tidskrifter. Det leder i sin tur till en tung belastning för de som utför referentgranskningen. Under seminariet var det flera som tyckte att själva arbetet med att granska andras manuskript borde värdesättas högre, kanske till och med avlönas?

Fler möjligheter till granskning
Ytterligare skärskådning av vetenskapliga arbeten, både före och efter den traditionella referentgranskningen, kan bidra till att forskarsamhället blir mindre beroende av tidskrifternas bedömningar. Två verktyg som gör det möjligt för forskare att ta saken i egna händer och lätta på beroendet av peer reviews och impaktfaktorer är ArXiv och PubPeer.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik vid Kungliga tekniska högskolan, berättade om ArXiv som är en databas på nätet där forskare inom fysik, matematik, datavetenskap, kvantitativ biologi, statistik och kvantitativ finansvetenskap kan förhandspublicera sina artiklar innan de genomgått peer review. Andra forskare inom samma discipliner får snabbt tillgång till nya resultat via ArXiv och kan ge konstruktiv kritik innan manuskripten skickas in till tidskrifter med referentgranskning.

Brandon Stell, forskare i neurologi vid Centre national de la recherche scientifique, CNRS, Paris, var med och grundade PubPeer. Han berättade om denna journal club på nätet, där alla som är författare inom vetenskap kan kommentera publicerade artiklar och diskutera den vetenskapliga kvaliteten. Det går att vara anonym eller ge sig till känna i PubPeer. Den här post-publiceringsgranskningen är ett komplement till tidskrifternas filtrering och fungerar som en plattform för alla att öppet påtala och uppmärksamma eventuella felaktigheter och brister i publicerade artiklar.

Lisa Beste
Ana Carla Beramendi
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023