Med hjälp av en ny scanningsrobot har Uppsala universitetsbibliotek hittills digitaliserat drygt 2 000 av sina 14 000 dissertationer (äldre avhandlingar) från år 1602 till 1855. De finns i publiceringssystemet DiVA, men även vanliga sökmotorer som Google kan hitta dissertationerna genom träffar på namn eller ord.
– Det som hände i samhället under den här tiden avspeglas mycket väl i dissertationerna. De används mest i historisk forskning och språkforskning. Jag tror också att de kan vara intressanta för många släkt- och hembygdsforskare som kanske inte känt till det här materialet förut, säger Anna Fredriksson som är bibliotekarie vid Uppsala universitet.
Universitetsbiblioteket i Lund har också en stor samling dissertationer, men de skulle behöva sprättas i bindningen för att kunna scannas i roboten. Biblioteket fokuserar därför i stället på att digitalisera det mest efterfrågade äldre materialet och på det som är i akut behov att bevaras, som handskrivna samlingar.
I höst tas ett viktigt steg för att göra universitetsbibliotekens äldre material mer tillgängligt. Den gemensamma databasen Alvin kommer att få ett betydande tillskott av digitaliserade tryck, brev, handskrifter, foton och kartor som nu ligger utspridda i olika biblioteks lokala databaser och därför är svåra att hitta.
Stiftsbiblioteket i Linköping och universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund är först ut i Alvin.
– Vi har känt saknaden av ett gemensamt publiceringsverktyg. Det är relativt billigt att plåta gamla handlingar, men dyrt att bygga upp databaserna för att samla materialet. Sverige ligger efter internationellt sett, säger Håkan Håkansson, verksamhetsansvarig för handskrifter och specialsamlingar vid universitetsbiblioteket i Lund.
Scanningsrobotorna gör också bara en del av jobbet. För att köra dem krävs personal.
– Vi måste bygga upp en infrastruktur och använda den löpande i vår verksamhet, men alla bibliotek har många fler uppgifter nu än för 15 år sedan, samtidigt som personalen har minskat, säger Håkan Håkansson.
