Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Mycket återstår för Bologna

Olikheterna mellan utbildningssystemen i de 47 länder som ingår i Bolognasamarbetet är mycket stora. En ny rapport från nätverket Eurydike visar att mycket återstår att göra inom Bolognaprocessen. Länderna rör sig åt samma håll men i mycket olika hastighet.

8 september, 2015
Per-Olof Eliasson
Rapporten har tagits fram av Eurydikenätverket som underlag till EU:s ministermöte om högre utbildning i Jerevan i Armenien, 14-15 maj. Bilden visar Jerevans statliga universitet( Yerevan State University) som grundades 1919 och har närmare 10.000 studenter på olika nivåer.

I förordet till rapporten pekar EU-kommissionären Tibor Navracsics på att det behövs förnyade ansträngningar inom en rad områden.
Han menar att studenter alltför ofta efter examen upptäcker att de inte har de kunskaper och färdigheter de behöver för sina framtida karriärer. Andra angelägna frågor är breddad rekrytering och att högre utbildning fortfarande inte är lättillgänglig för ungdomar från studieovana miljöer. Studentcentrerat lärande, baserat på noggrant planerade mål, är fortfarande underutvecklat liksom lärande och undervisning med hjälp av digital teknik.
Ett av huvudmålen med Bologna är att främja mobilitet mellan länder och att man kan studera i olika länder.

– En viktig fråga är tillgodoräknande i hemlandet av studieresultat man fått på annat håll. Den frågan hänger ihop med transparens mellan systemen, att man förstår varandras system, och inte minst att man litar på att kvaliteten i ett annat utbildningssystem är tillräcklig för att fylla de krav man ställer på hemmaplan. Den frågan är inte i mål ännu, säger Kate Sevón, utredare på Universitets- och högskolerådet.
Också den europeiska studentunionen ESU pekar i en egen rapport på problem inom Bologna och menar att det främsta hindret för att nå målen är ”bristen på en miniminivå för genomförandet av Bolognareformerna”. ESU anser att något måste göras för att inte processen ska gå i stå.

Mot bakgrund av de stora skillnaderna mellan ländernas utbildningssystem och takten i deras utveckling kan man fråga sig om Bolognaprocessen är meningsfull.
– Man får inte glömma de stora framsteg som gjorts och görs inom ramen för Bolognaprocessen. Och det kan förvisso vara fruktbart att samarbeta kring Bolognafrågorna även om skillnaderna mellan ländernas utbildningssystem är stora. Potentialen för utveckling kanske till och med är större då, säger Kate Sevón.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023