Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Regeringen utreder frågan om forskningsfusk

Regeringen lovar att inom kort tillsätta en länge efterlyst utredning om oredlighet i forskning. Detta efter det mycket uppmärksammade fallet med gästprofessorn vid Karolinska institutet.

3 september, 2015
MarieLouise Samuelsson
Stefan Zimmerman/KI
Vid en presskonferens vid Karolinska institutet, angående gästprofessorn som misstänkts för fusk, medverkade chefläkare Johan Bratt, Karolinska universitetssjukhuset, professor Urban Lendahl, KI, rektor Anders Hamsten, KI och rektorsrådet Jan Carlstedt-Duke, KI

Behovet av ett bättre system för hantering av misstänkt oredlighet (mindre formellt benämnt som ”fusk”) är en återkommande fråga som nu aktualiserats av det mycket uppmärksammade fallet vid Karolinska institutet. Nyligen friades en kirurg och gästprofessor som varit anmäld, misstänkt för fusk. Enligt KI:s rektor Anders Hamsten har KI:s ledning kommit fram till att ”vissa brister föreligger, men de är inte att betrakta som forskningsfusk”. Ett av skälen är att kirurgen bedöms ha ägnat sig åt vård, inte forskning.

Kirurgen som kommer från Italien och numera är verksam i Ryssland, räknas (eller räknades) som den sortens superstjärna som svensk forskning anses behöva flera av och specialrekryterades som sådan till KI.

2014 anmälde fyra läkare verksamma vid Karolinska sjukhuset till KI:s rektor att kirurgens operationsmetoder (konstgjorda luftstrupar) inte varit så framgångsrika som det framstod i de vetenskapliga artiklar som efter sedvanligt peer-review-förfarande publicerats i the Lancet.
Anmälan handlade bland annat om dataförvanskning och operationer som genomförts utan särskilt etiskt tillstånd.

Lärosätenas ansvar
Enligt det gällande systemet är det lärosätena, närmare bestämt ledningen och i synnerhet rektor, som har ansvar för hantering av varje anmälan om misstanke om forskningsfusk. Rektorerna kan i sin tur gå vidare och överlämna ärendet för prövning i CEPN, Centrala Nämnden för Etikprövning, som, vid anmodan, också handlägger oredlighetsärenden.

I det aktuella ärendet anlitades vid sidan av KI:s egen granskning en extern sakkunnig, Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet, som gjorde en genomlysning av fallet och inkom med ett särskilt yttrande, enligt vilket han ansåg att kirurgen gjort sig skyldig till oredlighet.
Enligt KI:s rektor, som alltså friar kirurgen, beror Gerdins bedömning på att han inte haft tillgång till det material som kirurgen lämnat in i efterhand.

”Bristfällig granskning”
I en kommentar till tidskriften Science efter att kirurgen hade friats, säger Bengt Gerdin att granskningen är att betrakta som bristfällig och processen ”meningslös” då han inte haft tillgång till samma material som KI:s ledning.
Oavsett att detta fall fått ovanligt mycket uppmärksamhet är det ännu ett exempel på vad man, milt uttryckt, kan se som problem att granska eventuell oredlighet. Här finns de komponenter som ofta återfinns i den sortens ärenden; oenighet och konflikter inom en forskargrupp och en rektor som har yttersta ansvaret att hantera misstankar mot en av sina ”egna” forskare.

Bättre system efterlyst
I princip råder konsensus om att det är inom forskarvärlden som fuskmisstankar ska utredas, men därmed inte sagt att det är så lyckat att det aktuella lärosätet har huvudansvaret och inte en nationell, mer oberoende instans.

Behovet av ett bättre fungerande system märks i att bland andra Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, Universitetskanslersämbetet och Vetenskapsrådet har efterlyst att regeringen (både den förra och den nuvarande) ska ta itu med detta, vilket alltså Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, lovar göra.

Knäckfrågan är om det går att skapa ett system, rättssäkert också för den som är misstänkt, och framför allt ett system som är hållbart, inte bara i högtidstalsretoriken, utan också i skarpt läge.

MarieLouise Samuelsson
Stefan Zimmerman/KI
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023