Fyra steg mot bättre villkor för unga forskare

Regeringens direktiv för den kommande utredningen om unga forskares villkor ligger nära SULF:s ståndpunkter. – Helt klart är att regeringen har lyssnat på oss, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.

Direktiven till utredningen Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare som presenterades under sommaren är uppdelade i fyra punkter. Utredaren ska på varje punkt analysera situationen och föreslå åtgärder och i vissa fall också författningsändringar och övergångsbestämmelser.

  1. Förbättra för doktorander med utbildningsbidrag
    Den första punkten är hur villkoren kan förbättras för doktorander och syftar till att antingen helt avskaffa utbildningsbidrag eller åtminstone göra villkoren så lika villkoren för anställda doktorander som möjligt.

– Som jag uppfattar det betonar man i direktiven främst jämställdhetsperspektivet för doktorander som inte har anställning utan har utbildningsbidrag eller stipendier, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
– Vi i SULF är bekymrade för villkoren för tillresta doktorander. En del av dem kommer med finansiering från sina hemländer, och det kan vara mycket låga stipendier, det är de som har det absolut sämst. Det är bra att de här doktorandernas villkor ses över och vi kommer också att framföra till utredningen de många socialförsäkringsproblem som de doktoranderna stöter på, fortsätter Git Claesson Pipping.

  1. Skapa en attraktiv forskarkarriär
    Nästa del i direktiven är hur den meriteringsanställning som regleras i högskoleförordningen kan förändras i syfte att skapa en attraktiv forskarkarriär. Detta berör inte postdok som är kollektivavtalad.

– Det regeringen vill åstadkomma här är sådant som vi i SULF har kämpat för. Egentligen vill vi att högskoleförordningen enbart ska medge att man kan anställa personer i meriteringsanställningar som leder till prövning för tillsvidareanställning. Men vi måste konstatera att det är bra att utredningen ska undersöka hur man kan öka antalet sådana meriteringsanställningar. Här kan vi hoppas att utredningen föreslår kloka och framgångsrika vägar.

  1. Minska tidsbegränsade anställningar
    Den tredje delen i direktiven handlar om hur användningen av på varandra följande tidsbegränsade anställningar under lång tid i högskolan kan motverkas.

Det här är en fråga som SULF fört upp på dagordningen. Universitetsläraren skrev om frågan senast i nr 1/2015.
– Här är det bra att utredningen ska ta fram en modell för statistisk uppföljning av hur visstidsanställningarna används i högskolan. Anställningshistorik är en fråga som SULF inte har kunnat titta på, säger Git Claesson Pipping.

  1. Öka mobiliteten
    Den sista punkten i direktiven handlar om hur mobiliteten kan öka för doktorander samt för undervisande och forskande personal vid universitet och högskolor.

– Rörlighet i akademin är viktig, men det ska vara en riktig rörlighet och inte en som beror på utlasningar, säger Git Claesson Pipping.

Sammanfattningsvis är hon mycket positiv till att utredningen kommer igång och ser fram emot att få ta del av de konkreta förslagen.
– Det vi i SULF är lite kritiska mot är att man inte tagit med de konstnärliga högskolorna och fakulteterna. För konstnärliga lärare finns det mycket större möjlighet till tidsbegränsade anställningar än för andra universitetslärare. När man ändå utreder frågan om tidsbegränsade anställningar i akademin borde man tagit in de konstnärliga lärarna också.

Regeringen har utsett Ann Fust, förvaltningschef på Vetenskapsrådet, till utredare. Utredningen ska vara klar och redovisas för högre utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson senast 31 mars 2016.


Kategorier: Artiklar, Doktorand, Forskning, Karriär, SULF, Villkor