Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Svårt att gå mellan vetenskap och verkstad

Värdera erfarenheter från näringslivet högre, satsa mer på offentlig sektor och på mer finansiering för doktorander och postdok­tjänster utanför akademin. Så vill paneldeltagarna i Almedalen göra det lättare att gå mellan akademin och andra delar av samhället.

29 juni, 2015
Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Panelen bestod av Emma Spak, Karin Röding, Susanna Toivanen och Helene Hellmark Knutsson, och modererades av SULF:s Pernilla Jönsson.

Det var fullsatt på måndagen när SULF och SYLF, Sveriges yngre läkares förening, höll ett seminarium i Almedalen på temat Forskaren – bro mellan verkstad och vetenskap. Panelen var rörande enig om att det är en bra idé att forskare arbetar ute i näringslivet eller i den offentliga sektorn. Men det finns flera hinder för att göra det.

Susanna Toivanen, docent vid Chess, Centre for Health Equity Studies, har jobbat tre år som forskare i näringslivet genom Riksbankens jubileumsfonds postdok-program, och rekommenderar andra att göra detsamma. Hennes tid på NCC gav upphov till nya forskningsfrågor, idéer och kontakter. Men hon menade att sådana erfarenheter behöver värderas högre när forskaren vill komma tillbaka till akademin.
– I dag finns inget formellt system när man söker en tjänst. I elektroniska ansökningsformulär finns ingen plats att berätta om erfarenheter som forskare i näringslivet, sa Susanna Toivanen under seminariet.

Sämre lön som disputerad
Hon fick medhåll av Emma Spak, ordförande för SYLF, som menade att sjukvården inte ser vitsen med att anställa forskarutbildade. Hon menar att det måste bli mer attraktivt för individen att ge sig utanför akademin.

– Vi ser ledsamt nog yngre kollegor som söker kliniska jobb där det är demeriterande med högre akademiska meriter och det hade varit mer intressant om de däremot varit lite längre på en akutmottagning.
– Min yrkesgrupp är den enda där folk får sämre livslön om de disputerar, sa Emma Spak.

Hon tyckte också att det behövs kunskap om att folk tar karriärstegen i olika ordning. En del docenter är AT-­läkare och det finns överläkare som är nyregistrerade som doktorander. Vi måste hitta sätt så att alla inte behöver följa den strikt utstakade vägen för att platsa, menade Emma Spak. Hon sa också att möjligheterna för kombinationstjänster, där forskning och arbete ute på en verksamhet förenas, har krympt inom hennes område.

Efterfrågan på forskarutbildade
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, menade att forskningen och kunskapsgenereringen är viktiga för att lösa de stora samhällsutmaningarna.

– De behövs för att stärka vår industri, att vi klarar internationell konkurrens, hur vi ska få en bättre skola och nå sjukvård i världsklass och klara klimatomställning. Här har vi höga förväntningar på att den kunskap som genereras på våra lärosäten också kommer ut. Vi kan prata om satsningar på infrastruktur och forskningsanslag, men det är människor som är kunskapsbärare som behöver bära ut kunskapen i samhället, antingen genom samverkan eller samproduktion. Och att individer har möjlighet att röra sig mellan akademi och verksamheter och ha kombinationstjänster, sa hon.

Ministern berättade att hon märker en efterfrågan på fler forskarutbildade och forskningssamarbeten från myndigheter som vill hålla koll på aktuell forskning och få kunskap om den egna verksamheten.
– Vi har sagt att vi ska ha en skola som vilar på forskningsgrund och har inrättat ett skolforskningsinstitut. En brygga skulle kunna vara att fler forskarutbildade lärare kan driva skolutveckling på plats, sa Helene Hellmark Knutsson.

Emma Spak inflikade att det också behövs en finansiell satsning på den offentliga sektorn för att frigöra personal till forskning och kunna täppa till det hål som uppstår när en person blir forskningsledig.
– Inom vårdområdet finns en attityd att det är lätt att bara plocka tillbaka den som är forskningsledig till det som ses som den riktiga verksamheten, sa Emma Spak.

Mer resurser till samverkan
Karin Röding, rektor för Mälardalens högskola, berättade att lärosätet har en hög andel, 67 procent, externa anslag och jobbar aktivt mot näringslivet och den offentliga sektorn i form av bland annat kommundoktorander.
– Regionen behöver kompetensförsörjning så det finns i vårt dna att samverka med det omgivande samhället.

När det gäller finansiering menade Karin Röding att samverkan tar tid. Forskningsanslag byggs snabbt upp i projekt och ofta krävs det från staten att lärosätet ska vara medfinansiär, och då nås taket snabbt.
– Jag är inte så intresserad av att ha en särskild påse pengar för samverkan. Vi på Sveriges universitets­ och högskoleförbund vill ha ett anslag för våra olika uppdrag. Men vi som är framgångsrika på att attrahera externa medel borda premieras mer än i dag, sa hon.

Hon tycker också att kommuner måste göra jobben attraktiva för forskarutbildade. Ofta klagar kommunen på att de inte stannar kvar.
– Jag brukar säga att ni måste erbjuda något som är attraktivt för dem för att de ska stanna kvar så att deras nyvunna kunskap tas till vara. Annars blir verksamheten avskalad på ny kompetens. Parterna måste få folk att både bli kvar och gå emellan, här tror jag att näringslivet är lite bättre än kommunsektorn, sa Karin Röding.

Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023