Inför valet den 19 april lovade samtliga partier, bland annat i en enkät i Universitetslärarens finländska motsvarighet Acatiimi, att man i regeringsställning inte skulle skära ned på utbildningssektorn.
När så den nya regeringen, ledd av centerpartisten Juha Sipilä, den 27 maj presenterade sitt program var det annat ljud i skällan. Totalt ska anslagen för undervisning, vetenskap och kultur minskas med 681 miljoner euro.
För den högre utbildningen gäller bland annat, att universitetsindexet fryses, det vill säga de statliga anslagen minskas. Regeringen vill också införa vad man kallar en ”tredje termin” på universiteten. I praktiken skulle den syfta till att fler studenter använder sommaren till studier och inte till förvärvsarbete.
Nyblivne finansministern, tidigare statsministern, Alexander Stubb (M) kunde inte låta bli att raljera när denna punkt presenterades; ”Om det tidigare fanns tre goda skäl för professorerna att välja professorsyrket – juni, juli och augusti – så kommer det inte längre att vara så”, förkunnade han.
– Det är en helt ofattbar kommentar, en ren skymf mot professorskåren. Professorernas årliga arbetsinsats är hundratals timmar mer än arbetstagarnas i allmänhet, påpekade ordföranden i Professorsförbundet, Kaarle Hämeri, och Stubb gjorde snabbt en ”pudel” via Twitter.
Förutsätter ökade resurser
I stället för ett förbund, som vårt SULF, har Finland hela tre inom högskolesektorn. Forskarförbundet och Professorsförbundet skyndade sig att påpeka att den så kallade tredje terminen i sig förutsätter ökade resurser.
– Ett av målen under regeringsperioden sägs vara, att forsknings- och innovationsinsatsernas kvalitet och genomslagskraft ska förbättras. Hur ska det vara möjligt med minskade resurser och ytterligare begränsning av den tid som får disponeras för forskning? frågar Forskarförbundets ordförande Petri Koikkalainen retoriskt.
Förslagen vad gäller exempelvis den högre utbildningen har mött kritik för att vara hastigt hopkomna. I en intervju med det statliga radio- och tv-bolaget YLE beskyller professorn i statskunskap vid Åbo universitet, Matti Wiberg, beredarna för inkompetens.
Han påpekar, att enligt den finländska grundlagen har varje universitet autonomi och universitetslagen reglerar terminslängden.
”En absurditet”
– Det är en absurditet att försöka introducera en tredje termin. Ifall regeringen vill ändra på något måste den komma med en proposition. Det är riksdagen som bestämmer innehållet i våra lagar, påpekar Wiberg.
Den nyvalda finländska regeringen, där även Sannfinländarna ingår, möter alltså kompakt motstånd från högskolefacken och professionen och stridens vågor torde gå höga framledes.
– Såväl lärarna som forskarna vid landets universitet är nu mycket besvikna. Och känslorna går heta på sociala media, berättar tidningen Acatiimis chefredaktör Kirsti Sintonen.
