Årsrapporten visar att trenden mot en mer forskningsinriktad högskola förstärktes 2014.
Sedan 2008 har staten satsat mer på forskning och forskarutbildning medan utbildningen inte nämnvärt har tillförts nya pengar utan det har varit omfördelningar och tillfälliga tilldelningar som upphört efterhand.
Andelen av de totala intäkterna som går till forskning och forskarutbildning har ökat successivt från 53 procent 1997 till 58 procent 2014.
– Det är jättebra att vi satsar på forskning men det finns en stor obalans mellan forskning och utbildning. Det kan potentiellt bli besvärligt för att på sikt över huvud taget upprätthålla kvaliteten på den högre utbildningen. Forskningspengarna har fyllts på rejält de senaste åren medan utbildningspengarna inte har fyllts på. Det ser jag som en utmaning för vår regering att rätta till, kommenterade Harriet Wallberg när årsrapporten presenterades.
Fortsatt färre nybörjare
Den omfördelning av anslagen som genomfördes 2013 innebär högre ersättning per student men plats för färre studenter. Antalet sökande är fortfarande stort, men färre kan därför antas. 2014 var det färre nybörjare för fjärde året i rad. 57 procent av de antagna var kvinnor och 43 procent män.
Läsåret 2013/2014 var det i genomsnitt 2,3 sökande på antagen men söktrycket varierar kraftigt mellan olika utbildningar; från att i princip samtliga behöriga antas på vissa lärarutbildningar till nära tio sökande per antagen på psykologutbildningen, som har högst söktryck.
Fler och mer välutbildade lärare och forskare
Under lång tid har andelen anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter ökat mer än andra kategorier anställda och är nu uppe i 57 procent. Andelen lärare och forskare med doktorsexamen ökar också, följaktligen minskar andelen adjunkter och andelen lektorer ökar.
Samtidigt har andelen kvinnliga lektorer ökat vilket gör att könsfördelningen inom samtliga kategorier utom professor ligger i spannet 40–60 procent.
Andelen kvinnliga professorer har ökat från 17 procent 2004 till 25 procent 2014. Ökningen har avtagit på senare år vilket beror på att lärosätena rekryterat färre nya professorer. Men lägg märke till att under perioden har antalet kvinnliga professorer fördubblats.
Mindre positiv är den statistik – som UKÄ för första gången tagit fram – som visar att män har mellan fyra och fem procents högre medellön i alla anställningskategorier på lärosätena. Och skillnaden kan inte förklaras med åldersskillnader eller liknande.
– Det är väldigt störande att kvinnorna 2015 generellt över alla kategorier ligger 4–5 procent lägre i lönenivå. Det hoppas jag att lärosätena i vårt land ser, begrundar, och överväger vad man kan vidta för åtgärder för att rätta till, kommenterade Harriet Wallberg.
Snedrekrytering delvis utjämnad
Både social snedrekrytering och könsmässig snedfördelning mellan olika utbildningar består.
Men en positiv nyhet är att det har skett en snabb utjämning mellan invandrare och studenter med svensk bakgrund.
Nu har både ungdomar som invandrat före sju års ålder och ungdomar födda i Sverige med två utländska föräldrar något högre övergång till högskolan än ungdomar med svensk bakgrund.
Däremot har ungdomar som invandrat under skolåldern betydligt lägre övergång till högskolan, 34 procent.
Internationell högskola
Intressant att notera är att den svenska högskolan har ett betydande internationellt inslag. Inresande studenter utgör knappt 34 procent av nybörjarna på program för magister- och masterexamen, medan de på grundnivå bara utgör tre procent. Andelen utländska doktorander är också 34 procent och den andelen har ökat kontinuerligt så länge UKÄ kunnat följa dem. Av de utländska doktoranderna kommer cirka hälften från länder utanför EES.
