Linda Wedlin började studera rankningssystem när de första kom för 10–15 år sedan. Hon konstaterar att de har stor betydelse för akademin, forskningen och enskilda forskare.
– Rankningarna är med och skapar lärosätenas rykte och anseende. Många tittar på resultaten och tror att de har ett värde. Ett argument som ofta lyfts fram är att rankningarna har betydelse för studenterna som ska välja utbildning, men detta är också ifrågasatt eftersom rankningarna snarare jämför på utbildningsnivå.
Många rankningar görs av medieföretag och media rapporterar ofta om mätningar. Linda Wedlin är bekymrad över medias inflytande att avgöra vad som är kvalitet i högre utbildning.
– Vi i professionen måste behålla makten över vad som är kvalitet och inte låta det styras av externa aktörer. Om vi genom till exempel fack- och professionsförbund driver vår egen agenda i kvalitetsdiskussionen kan det skapa motvikt till rankningssystemen.
Rankningarna påverkar också universiteten som organisationer, eftersom de lägger tid och pengar på pr, image och branding – att skapa och bygga sitt varumärke. I det arbetet anpassar sig universiteten till rankningarna, enligt Linda Wedlin, men även enskilda forskare påverkas.
– I min forskning har jag tittat mer specifikt på handelshögskolorna och vad som ger poäng i olika rankningar. Det styr forskarnas vardag väldigt konkret och påverkar till exempel var man ska publicera sig för att ligga bra till i rankningarna. Men det bästa vore om forskare inte brydde sig om rankningarna alls.
