Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

”Rektorerna begår en statskupp i den akademiska världen”

Universitetskanslersämbetets utvärdering av forskarutbildningar är introverta och rektorerna obstruerar mot hela tanken med utvärdering. Det anser Sven-Olof Yrjö Collin, professor i bolagsstyrning och redovisning.

5 juni, 2015
Sven-Olof Yrjö Collin

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

De svenska universitetens forskarutbildningar utgör en stor och viktig investering för Sverige. Där skapas framtidens forskare och lärare, för företag, organisationer och universitet. Denna viktiga investering ska utvärderas, så att staten kan säkerställa att man får det man önskar. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har till uppgift att genomföra utvärderingen.
Forskarutbildningen producerar licentiater och doktorer. Vad de ska kunna, finns beskrivet i examensbeskrivningar i högskoleförordningen. En doktor, stadgas det, ska ”visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar”. Denna förmåga syns tydligast i deras avhandlingar.

Utvärderingen kan liknas vid att en bilköpare står i bilhallen och med sina krav på en bil, studerar en ny Volvo.
UKÄ föreslår att utvärderingen av forskarutbildningen ska göras genom att universiteten gör egna utvärderingar, så kallad självvärdering, där universiteten själva ska beskriva och analysera sin måluppfyllelse, främst genom att vara inriktad på forskarutbildningens process. Till detta kommer UKÄ:s granskare att själva studera några byråkratiska instrument, samt genomföra intervjuer.
UKÄ föreslår således att när bilköparen ska granska Volvon, ska den vända sig till Torslandaverken, och be dem beskriva hur de har producerat bilen. Därefter ska Volvo skicka de checklistor de har för att säkerställa att bilen gått genom olika moment i produktionsprocessen. Slutligen åker personen till Torslandaverken och genomför några intervjuer med ingenjörer och fabriksarbetare. Med dessa insikter åker personen tillbaka till bilhallen och ska, enligt UKÄ, anses ha underlag för att värdera bilen i bilhallen.
UKÄ vill absolut inte granska de examinerade doktorander och deras avhandlingar, det vill säga prova bilen som står i bilhallen.

UKÄ:s utvärderingsmetod är en introvert granskning. Den är mycket kostnadsdrivande, framför allt för universiteten. Samtidigt som den aktivt, och demonstrativt undviker att utvärdera det som ska utvärderas, licentiatens och doktorns kunskap och förmåga.
Det går inte att undvika misstanken att skälet till detta undvikande är att tidigare utvärderingar av högskolornas grundutbildningar, där man utvärderade bilen, det vill säga studentens kunskap och förmåga, gav fel svar.
I mitt eget ämne, företagsekonomi, fick Högskolan i Kristianstad samma höga betyg som prestigeutbildningarna vid de två ledande Handelshögskolorna i Jönköping och Stockholm, medan de gamla universiteten i några fall fick skammen att underkännas. Fel svar på en utvärdering kräver en förändring av metoden, så att rätt svar kan säkerställas.
Medan UKÄ är fräckt i att aktivt undvika att utvärdera det som ska utvärderas, finns en organisation som obstruerar mot hela tanken med utvärdering. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), är en intressesammanslutning av högskolor och universitet, vilket i praktiken innebär att det är en samlingsplats för rektorer, eftersom de flesta universitet i dag är toppstyrda företagsliknande organisationer. SUHF anser att universiteten själva ska genomföra utvärderingar på sina lärosäten. UKÄ ska inte utvärdera universitetets prestation, utan utvärdera universitetets sätt att utvärdera.
Det innebär i exemplet med Volvon att det är Volvo i Göteborg som ska besluta om bilen uppfyller personens krav.

Rektorernas förslag är en fräck obstruktion mot statens självklara rätt att granska det som staten har beställt och i stor utsträckning betalt för. Det är en statskupp i den akademiska världen, utförd och driven av rektorerna.
Den stora investering som forskarutbildningen utgör, är värd ett bättre öde än att bli underkastad UKÄ:s introverta granskning, eller rektorernas statskupp. Till detta må föras det oerhörda slöseri det innebär när den ene granskaren granskar den andre granskarens granskning.
Om man däremot genomför en utvärdering likt den som har blivit genomförd på grundutbildningen, får man likvärdig utvärdering av alla högskolans nivåer. Man får också en utvärdering som utvärderar det som skall utvärderas, utbildningens resultat. Dock med risken att det blir fel svar. Inte för staten, utan för undermåliga ­universitet.

Sven-Olof Yrjö Collin,
professor i bolagsstyrning och
redovisning, Linnéuniversitetet

Replik/från SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor

Sven-Olof Yrjö Collin drar långtgående paralleller mellan industriell verksamhet och universitet. Man bör nog iaktta viss försiktighet när man jämför universitet och industri, men om vi ändå ska säga något om industrin så är det ju ofta just processer och kvalitetssystem som kontrolleras för att säkerställa kvaliteten i den industriella verksamhetens resultat.
Men det är inte den industriella förebilden, som Sven-Olof Yrjö Collin utgår från, som är grunden för de ställningstaganden som Sveriges universitets- och högskoleförbund har ställt sig bakom. I stället bygger SUHF:s ställningstaganden på en tilltro till akademins förmåga att på ett omdömesgillt sätt själv ansvara för den långsiktiga kvalitetssäkringen.

Det är fel att tro att detta skulle innebära en brist på kontroll, en mindre skarp prövning eller att det skulle lämna utrymme för ∫beställda∫ resultat. SUHF menar att all utvärdering av utbildningar på programnivå ska ske med peer review och de beprövade metoder för kollegial granskning som funnits i tidigare system och som ju också är välkända från granskning av forskning.
Vi menar att det självfallet ska finnas tydliga krav på hur prövningarna ska göras, till exempel att utbildningens resultat ska vara i fokus och att nödvändiga åtgärder vidtas på basis av prövningarna. Att kraven efterlevs ska kontrolleras av UKÄ. Utöver detta ska den akademiska miljöns behov av utvärdering för utveckling också kunna tillgodoses genom att utvärderingarna tillåts omfatta framtidsorienterade och utvecklingsinriktade frågeställningar vid sidan om kontrollmekanismerna.
Om det är en statskupp som är på gång så hoppas vi att den innebär att vi avvisar Sven-Olof Yrjö Collins industrianpassade resonemang och i stället arbetar med kollegiala kvalitetskontroller och akademisk självständighet.

När det gäller utvärderingen av utbildning på forskarnivå är vi inte säkra på att Collin har kollegerna med sig i att betygsnämndernas bedömning av avhandlingarna ska överprövas av Universitetskanslersämbetet och deras bedömargrupper.

Anders Söderholm,
rektor vid Mittuniversitetet
ordförande för SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor

Bengt-Ove Boström,
vicerektor Göteborgs universitet
ledamot av SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor

Sven-Olof Yrjö Collin

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023