Elva frågor och svar om högre utbildning i USA

Systemet för högre utbildning i USA är speciellt. Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, reder ut begreppen.

1. I USA ges postgymnasial utbildning på såväl college som universitet. Vad är skillnaden?
– Bägge ger en akademisk grund­utbildning som är på fyra år och leder fram till kandidatexamen. Men det är bara universiteten som också har forskarutbildning.
– Så finns det också något som kallas ”Community College” och där utbildningen är tvåårig. Dessa inräknat kan man säga att USA har ungefär 3 000 institutioner för postgymnasial utbildning.

2. För en svensk läsare kan ordet college nog ge association till ett slags lägre lärosäte, men så är inte fallet?

– Nej, inte alls. Collegen bedriver alltså undervisning på grundnivå, har vanligtvis mycket färre studenter, en inspirerande internatmiljö och stor närhet till lärarna. ”Kom hit till vår lilla närmiljö och få en excellent grundutbildning, så kan ni sedan gå vidare till det stora universitetet!” lockar de ibland.
– Den utbildning som ges på så kallade Liberal Art Colleges är mycket bred och omfattar allt från humaniora till naturvetenskap, ­samhällsvetenskap, språk och musik. Den som gått där omtalas ibland som ”A liberally educated person”.

3. Universiteten är oftast större och det är där man kan få sin vidareutbildning?
– Ja. Var och en av USA:s delstater har sitt eget universitet som heter ”University of…”. Exempelvis University of Illinois har runt 45 000 studenter, medan Augustana College i samma delstat och där jag jobbar, har omkring 2 500.
– En master tar mellan ett och två år och doktorsexamen kräver ytterligare fyra års studier.

4. Om vi tar universiteten, vad är största skillnaden mellan de statliga och de privatägda?
– Varje delstat har alltså sitt eller sina universitet. I exempelvis Kalifornien är de en hel rad, med namn som exempelvis University of California at Berkeley.
– Eftersom delstaten åtminstone delvis finansierar dessa är avgifterna lägre. Kommer du från delstaten ­ifråga betalar du en in-state tuition fee, annars en betydligt högre avgift.
– Privata universitet, som exempel­vis Harvard och Princeton, finansieras dels med höga studieavgifter och till mycket stor del genom fund ­raising och olika typer av privata ­donationer, som är avdragsgilla
i USA.
– Den dåliga ekonomin har gjort att även de delstatliga universiteten alltmer tvingas förlita sig till externa donatorer, så i stället för ”State Universities” kunde man kanske prata om ”State Supported Universities”.

5. Hur sker intagningen till högre utbildning i USA?
– Dels tittar man på avgångsbetyget från High School, dels finns det tester, ungefär som vårt högskoleprov, men som görs av privata organisationer och som alla går igenom.
– Du måste också skriva en uppsats och presentera dig själv samt vid behov bli intervjuad. Karakteristiskt för USA är att man lägger väldigt stor vikt vid om du sportar, spelar ett musikinstrument, är med i ett teatersällskap eller kanske någon frivilligorganisation, etcetera.

6. I Norden är vi bortskämda med gratis universitetsutbildning. Vilka möjligheter har till exempel en superbegåvad afroamerikan, från mindre gynnade hemförhållanden, att få plats på något av dessa dyra lärosäten?
– Han eller hon har stora chanser. Det beror på ansträngningar att skapa mångfald bland studenterna på universiteten.
– De högre lärosätena ser mångfald som en kvalitetsfaktor i sig och även om kvoter är förbjudna gör man mycket för att få studenter ur exempelvis den afroamerikanska -eller latinska gruppen.
– Utbildningen kan i sådana här fall till och med vara helt gratis.

7. Och om man är från en helt ordinär medelklassfamilj, men ändå inte har råd med de höga studieavgifterna?
– Alla lärosäten har stipendier och det finns även federala och delstatliga lån samt möjligheter till banklån. Är du en ”attraktiv student” kan du dessutom spela ut lärosäten mot varandra och förhandla om din terminsavgift.

8. Är det ett prestigejobb att undervisa vid ett amerikanskt college eller universitet?
– Både ja och nej. Arbetar du på något av de ”fina universiteten” innebär det naturligtvis en väldigt hög social status. Men sedan har du också, precis som i Sverige, timlärare som jobbar på exempelvis terminsbasis och roterar runt i systemet.

9. USA har något som kallas tenure track, vilket innebär att man är assisterande professor i sju år och att det sedan görs en utvärdering om huruvida man ska få en fast tjänst. Hur fungerar detta?
– Till en början ska sägas att fasta tjänster är något ovanligt på amerikansk arbetsmarknad och att en del anser det underligt att universitetslärarna ska ha denna förmån.
– Redan i jobbannonserna står det om det handlar om en tjänst som kan leda till ”tenure” eller ej. Efter de sju åren gör en kommitté en utvärdering av din undervisning, din vetenskapliga produktion, etcetera.
– Får du ”tenure” är du godkänd för en fast tjänst. Om inte har du oftast ett år på dig att lämna lärosätet och söka tjänst någon annanstans.
– Detta system håller dock på att luckras upp och ”tenure”-tjänsterna blir färre. I stället blir antalet tjänster som inte är tillsvidareförordnanden flera.

10. Slår man i december månad på tv:n och tittar på Snillen spekulerar så talas det mycket engelska, även om en del Nobelpristagare har utländsk brytning. Vadan denna amerikanska dominans?
– Det satsas mycket på högre utbildning i USA och man förmår skapa kreativa miljöer, även om det naturligtvis finns många lärosäten som inte är lika framstående.
– Man attraherar studenter från hela världen. Om de utländska studenterna och forskarna lämnade de amerikanska universiteten skulle konsekvenserna bli mycket allvarliga.
– Studenter, inte minst vid prestigeuniversiteten, jobbar mycket hårt. För de vet att om de kommer ut med examen står många dörrar öppna.

11. The American Dream, pluggar man tillräckligt hårt kan man nå sina mål..?
– Nja… både ja och nej, men inte nödvändigtvis. Så tänker och säger ju många. Men samtidigt ökar klyftorna i dag. Det amerikanska samhället är, liksom det svenska, ett klassamhälle.


Kategorier: Artiklar, Utland, Villkor