Digitaliseringen är en av vår tids allra största och viktigaste samhällsförändringar. I början var det främst industrin som påverkades av automatisering och robotisering, men i dagsläget förändras även tjänstemannasektorn i snabb takt. Revisorsbranschen, resebranschen, finansbranschen och hälso- och sjukvårdssektorn får alla förändrade villkor genom utvecklingen av algoritmer, robotar och den datadrivna ekonomin.
Många, om inte alla, verksamheter kommer att behöva förändras i grunden till följd av digitaliseringen. Det handlar om såväl arbetssätt som affärsmodeller och organisering av verksamheterna. Förändringen har pågått i decennier men det är först nu vi i vardagen börjar se konsekvenserna. Gamla yrken försvinner och nya tillkommer i snabb takt.
Forskningen har studerat vilka yrken som kommer att försvinna till följd av digitaliseringen, men vi vet mycket mindre om de nya yrken som tillkommer. Dock kan man med säkerhet fastställa att digital kompetens kommer att vara en avgörande faktor för framtidens arbetsliv.
Universitet och högskolor har en stor och viktig roll att spela genom att bidra till utvecklingen av digital kompetens i alla utbildningar – inte bara inom IT-området. Samtidigt är universitetsbranschen förmodligen nästa stora bransch som kommer att behöva transformeras.
Sveriges äldsta universitet i Uppsala grundades 1477 och redan på medeltiden fanns det institutioner för högre utbildning i Lund. Min egen arbetsplats, KTH, grundades 1827. Kanske kan detta förklara varför universiteten till sin natur är trögrörliga och förändringsobenägna.
Det är väl känt att det är svårt att genom ledarskap bedriva förändrings- och utvecklingsarbete inom universiteten eftersom ledarskapet har en mycket liten inverkan på verksamhetens utveckling. Men om inte universitets- och högskolevärlden omfamnar transformeringen som digitaliseringen innebär riskerar den svenska akademin att hamna på efterkälken. Inom IT-sektorn är arbetsmarknadens behov mycket större än vad vi kan fylla med de studenter vi i dag utbildar. EU-kommissionen har identifierat att behovet av personal inom IT-sektorn redan nu 2015 är närmare en miljon människor och IT är ett område med negativ arbetslöshet.
Digitaliseringskommissionens uppgift är att arbeta för att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Två specifika områden där universiteten spelar en stor roll är jämställdheten inom IT-området samt forskning och utbildning.
Könsbalansen varierar på olika tekniska utbildningar och andelen kvinnor av de som påbörjar en IT-utbildning är i genomsnitt bara 24 procent. Under många år har satsningar genomförts för att attrahera kvinnor till såväl högre IT-utbildningar som till hela IT-sektorn, men effekterna av dessa är svåra att påvisa. KTH har till exempel under våren drivit en kampanj för att kvinnor i större utsträckning ska söka sig till tekniska utbildningsprogram med mottot ”The future is too important to be left to men”, men kampanjer är inte lösningen.
Vissa högre utbildningar ligger i dag långt framme i att använda digitaliseringens möjligheter, medan andra är utformade så att studenterna nästan helt kan välja bort det digitala. I en tid då i stort sett alla yrken kräver digital kompetens är detta mycket allvarligt. Studenterna blir långt mycket sämre rustade att möta framtidens behov och krav.
Det saknas i dag samlad kunskap om hur de högre utbildningarna arbetar för att utveckla digital kompetens hos de studerande inom alla utbildningsprogram, liksom det saknas en djupare kunskap och förståelse för den könsobalans som sedan länge finns inom IT-utbildningarna.
Digitaliseringskommissionen har därför föreslagit att Universitetskanslersämbetet ska ges två nya uppdrag. Det första uppdraget är att kontinuerligt följa och analysera könsbalansen inom IT-utbildningar samt föreslå åtgärder för att förbättra den. Det andra uppdraget är att årligen följa och analysera utvecklingen av digital kompetens inom högre utbildning samt föreslå åtgärder för dess vidareutveckling. Ett bättre kunskapsunderlag ger oss verktyg att utarbeta åtgärder som rustar alla individer, oavsett kön, för den digitala framtiden.
Universitet och högskolor behöver arbeta hårdare med att brett bygga digital kompetens i alla utbildningar och förbättra könsbalansen inom IT-sektorn genom att utbilda mer jämställt. Ska vi möta framtidens utmaningar så krävs nya industrirelevanta utbildningar som kan rekrytera bredare och möta näringslivets behov. Det är dags att universiteten tar digitaliseringen på allvar och börjar sin förändringsresa.
Jan Gulliksen,
professor i människa–datorinteraktion vid KTH,
dekan för skolan Datavetenskap och
kommunikation,
ordförande för Digitaliseringskommissionen,
Digital champion of Sweden
