Svensklektor i USA måste själv hitta pengar till sin tjänst

Tina Kreft-Tengblad är universitetsläraren som själv får leta pengar till sin lön. Svenska är ett litet ämne vid Portland State University och då krävs donationer. – Charmen med jobbet är mina otroligt motiverade studenter! förklarar hon.
Tina Kreft-Tengblad, lektor vid Portland State University.

Portland, i delstaten Oregon, har bara drygt 600 000 invånare och är känd som en politiskt liberal stad.
Här hittar man något i USA så ovanligt som en välutbyggd kollektivtrafik, cykelbanor och spårvagnar vilka kallas ”street cars”.
– Jag kom hit som utbytesstudent i gymnasiet och trivdes inte alls, utan åkte hem redan till julen. I Oregon blir man myndig först vid 21 och det var så mycket förbud.
– Men nu är jag här sedan över ett decennium och har till och med blivit amerikansk medborgare, säger Tina Kraft-Tengblad med ett skratt.
Sin magisterexamen tog hon vid Göteborgs universitet 1989, med kombinationen svenska, engelska och textil.
– Därefter var jag vikarie och sedan några år fast lärare vid Lindeborgska skolan i Malmö.
Under den korta sejouren i Portland hann hon träffa sin amerikanske, blivande man. Mellan 1996 och 2001 bodde de i Hertfordshire i England, där han drev en matfirma och hon skötte bokföringen.
– Så, 2001, flyttade vi hit till Portland. Jag hade svurit att aldrig komma hit igen, fast nu var jag ju inte längre 18…
Flytten blev lyckad. Tina Kreft-Tengblad fick nästan omgående lärarjobb på Swedish School of Portland, en lördagsskola.
Parallellt arbetade hon på språkskolor, gjorde översättningar och var med om att starta Ikea i Portland.
År 2007 fick hon så jobb vid Portland State University, som är ett statligt lärosäte med campus mitt i centrala Portland.
– Svenska har undervisats här sedan 70-talet och jag fick ta över tjänsten från en väninna. Det var en hel del papper och betyg som skulle översättas innan jag fick den, fast det är de å andra sidan ganska vana vid med tanke på alla språk som undervisas i här.

Två skilda planeter
De senaste decenniernas tuffa ekonomiska tider illustreras mer än väl av att den lokal vi gör intervjun i kallas ”Finlandsrummet”, men såväl finskan som danskan har sparats bort och är numera blott historia här. Kvar är norskan och svenskan.
När vi frågar om anställning och undervisningsskyldighet framgår omedelbart att USA och Norden är två skilda planeter.
– Jag känner ingen lärare här som är fast anställd. Och själv har jag jobb så länge jag kan få ihop till min lön.
Hur då?
– Redan efter mina första två år här fattades pengar och det var tal om att svenskan skulle läggas ned. Jag tyckte att det var synd och under ett besök hos min bror i Domsten, utanför Helsingborg, låg jag på piren och läste i Kvällsposten om en kvinnlig svensk filantrop i San Francisco.
– Så skrev jag ett brev till henne och vi fick medel att fortsätta. De senaste åren har jag också samlat in pengar från olika organisationer med svensk anknytning.
Svenskämnet ligger under avdelningen ”World Languages and Literatures”. Man kan i Portland läsa ämnet max två år, sedan finns möjlighet att fortsätta vid University of Washington i Seattle.
– Vi har tre terminer och nybörjarna går kurserna 101, 102 och 103. Den klass jag om en stund ska ha är 202, alltså vårterminen på andra året.
– För närvarande har jag bara den klassen och sammantaget fyra timmars undervisning per vecka.
Tina Kreft-Tengblad är alltså tvungen att fylla ut med andra sysslor, hon har bland annat jobbat mycket vid olika lärosäten som lärare i engelska som andraspråk.
– Men där finns ett problem. Skulle jag be dem här på universitetet att ge mig sådana klasser innebär det att jag kommer upp i över en deltid. Och då tvingas arbetsgivaren att stå för mina sjukförsäkringskostnader, vilket de undviker…

Ambassadör för svenskan
Men vad håller då lektor Kreft-Tengblad kvar i Portland, förutom make och två döttrar, 23 och 17?
– Det är väldigt roligt att vara en ambassadör för svenskan och svensk kultur. Jag jobbar också på ett sommarläger, Trollbacken, där 60 till 70 barn övar svenska, äter svensk mat och sjunger svenska sånger.
Hon beskriver sina studenter som få, men mycket motiverade och duktiga.
– Svenska är inte något lätt ämne för dem, men de är väldigt entusiastiska. I Sverige hör vi ju engelska stup i kvarten, så är det naturligtvis inte med svenskan här. Men nyligen var jag exempelvis med studenterna på en lokal filmfestival och såg ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”.
Vilket råd vill du ge till den som vill bli utlandslektor?
– Skaffa dig först undervisningserfarenhet, titta sedan exempelvis på Svenska institutets sidor och sök!
Vilka egenskaper krävs?
– Man måste vara flexibel. Inte bara stövla in, utan vara en smula lyhörd. Och så är det viktigt att vara öppen och våga bjuda lite på sig själv.

Vad får en amerikan att studera svenska?

Vi frågade två av deltagarna i Tina Kreft-Tengblads klass.

Finnegan Mascher och Ann Phillips
Finnegan Mascher och Ann Phillips studerar svenska vid Portland State University, USA.

Finnegan Mascher:
– Min pappa har svensk-tyskt påbrå och jag bodde fem år i Sverige. Därför kan jag prata en hel del svenska. Det är viktigt att hålla språket vid liv och min äldre bror läser nu på universitet i Sverige.
– Ett kul svenskt ord? Jag tycker mycket om att använda ordet schyst.

Ann Phillips:
– Min mormors mor var född i Bollstabruk och kom till USA i sena tonåren. Tiderna var svåra i Sverige. När man är över 65 kan man läsa gratis här på universitetet. Svårast i svenskan är alla sje-ljud.
– Mitt favoritord? Björnkram!


Kategorier: Artiklar, Karriär, Utland, Villkor