Under perioden 1 december 2013 till 30 november 2014 befarades 52 forskare ha blivit övertaliga vid Uppsala universitet, och 47 sades till slut upp. Att så många fick sluta är inte följden av någon kris utan en konsekvens av den stora andelen externfinansierade forskningsprojekt och den ryckighet i finansieringen det medför. Och det ger utslag i statistiken att Uppsala är ett stort lärosäte med mycket externfinansierad forskning.
– Vid Uppsala universitet blir en forskare som har externa forskningsmedel i minst två år tillsvidareanställd redan från början. Så är det inte vid alla lärosäten utan vid många väljer man att visstidsanställa i två år och sedan anställa dem, eller säger att de inte får fortsatt anställning, säger Kirsi Höglund, ordförande i SULF-föreningen vid Uppsala universitet.
Men när de externa pengarna tar slut undersöker man möjligheterna att hitta mer pengar och om det inte går blir personerna uppsagda.
– Så de många uppsägningarna är egentligen följden av en från början ganska generös policy, säger Kirsi Höglund.
Uppsägningarna är fördelade över de olika vetenskapsområdena. På teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet sades ett drygt tiotal personer upp, fördelade på sju olika institutioner.
På humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet sades ett drygt tjugotal upp, fördelade på 13 institutioner och centra.
Antalet uppsagda på medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet var knappt 20 personer, fördelade på nio institutioner och avdelningar.
Som synes är det genomgående bara några få personer som sägs upp på varje institution. Totalt sades fler kvinnor än män upp, under 2014 var den sneda könsfördelningen mest märkbar på Medfarm där cirka tre gånger så många kvinnor som män sades upp.
De allra flesta uppsagda var forskare, en handfull var forskningsassistenter och en var forskningsingenjör.
Aktuell övertalighetsstatistik för alla lärosäten